Barn- och utbildningsnämnden i Karlskoga kommer för tredje året i rad att gå med ett kraftigt överskott. Nu väljer man att utreda varför pengarna inte används på rätt sätt.
– Vi fortsätter ha problem med att kunna använda de resurser som tillförts nämnden.
Nämndordförande Lars Hultkrantz (L) tittar på en ekonomisk prognos som pekar på att resultatet kommer landa in på ett överskott på 13,7 miljoner kronor. Med addition av det överskott på 10,9 miljoner som nämnden fick ta med sig från 2021 så har skolförvaltningen de senaste två åren närmare 25 miljoner kronor i ekonomiska medel som Karlskogas elever gått miste om.
– Det är givetvis inte bra att pengarna inte används och till det finns många skäl. Nu har vi i nämnden satt ner foten och gett förvaltningsledningen i uppdrag att titta på de överskott vi haft samt analysera de överskott vi haft samt varför de uppstått. Vi vill också få en analys kring vad som borde ha gjorts - för att säkerställa hur de medel som fördelats skulle ha använts - och utifrån den sedan föreslå åtgärder för att undvika att detta upprepas framöver. Detta uppdrag gäller fram till vårt första sammanträde efter årsskiftet.
Bredare problematik
Hultkrantz anser dock att problemet inte är isolerat till skolförvaltningen utan istället springer ur ett felaktigt grundtänk som genomsyrar kommunen.
– Vi har pratat om detta länge men nu vill vi verkligen tydliggöra att det behövs åtgärder för att förbättra ekonomistyrningen. Detta är inte enbart ett problem som har med skolförvaltningen att göra utan jag skulle säga att det handlar om den allmänna ekonomistyrningen i kommunen som helhet, säger han och fortsätter:
– I företag jobbar man mycket med uppskattade kostnader, och agerar proaktivt, medan man på kommunalt plan ofta handlar reaktivt, när en kostnad uppstått. I vissa verksamheter så förändras förutsättningarna hela tiden och fram tills nu har man fokuserat på redovisade kostnader, och då blir det skevt; man måste även titta på intäkter. När vi får statsbidrag så nollas dem och klassas som extrautgifter, vilka man inte ens behöver redovisa, så då baserar man en budget på ”felaktiga” grunder. På det får kommunen ersättning för elever som går på fristående skolor och denna summa vet man inte i förväg vad den kommer landa på.
Återhållsamhet kostar
Vidare i sin egen analys pekar han på att många bäckar små utmynnar i en flod.
– Om man sätter ett krav på att chefer och rektorer ska hålla budget så bidrar det till att man blir försiktig och hellre håller i pengarna istället för att satsa. Om du har 50 personer som alla sitter på överskott, om än relativt små per person, så blir det stora summor i slutänden. Dessa redovisas heller inte förrän i början på året efter, då budgeten redan är satt, och då blir det problem.
Förvaltningschef Magnus Ahlberg ser positivt på att nämnden nu vill ställa saker på sin spets.
– Vi ser fram emot att få det här uppdraget och det är en klok fråga att ställa sig; varför det blivit såhär år efter år. Vi vet i stora drag vad det beror på men det kommer vara bra att få det på pränt. Det gäller att inte ha för stora buffertar i respektive verksamhet för pengarna ska ut; inte ligga kvar på förvaltningen och skvalpa. Man skall våga anställa och då är det viktigt att ta tag i den faktorn redan i början på året.
Kan agera annorlunda
Kommunstyrelsen ser också behovet av att nämnden kommer tillrätta med sina aktioner.
– Jag tycker det är bra att de nu valt att agera. I samband med årsredovisningen brukar vi uppskatta om det är några nämnder som går med ett kraftigt underskott men även ett liknande överskott är viktigt att ta ställning till. Om det för tredje året i rad blir att samma nämnd går med ett stort överskott så har man gjort för lite, eller så får man för mycket pengar, och det är inte hållbart. Det är jättebra att de nu börjat jobba med ekonomistyrningen inom skolan för det är jätteviktigt att pengarna används på rätt sätt, säger Tony Ring (M), ordförande.
Samtidigt som barn- och utbildningsnämnden går med ett kraftigt överskott går socialnämnden mot en nästan dubbelt så stor siffra - i underskott. Totalt 28,5 miljoner.
Kommer ni att omfördela en del av överskottet till socialnämnden för 2023?
– Det där är något vi kommer att ta ställning till i samband med årsbokslutet och barn- och utbildningsnämnden bad ju att få ta med sig sitt underskott in i 2022 så det är bara att konstatera att man haft en svag ekonomistyrning. Då måste man titta på det för det ser ju givetvis inte bra ut när en nämnd går med rejält underskott medan en annan går med ett stort överskott, avslutar Ring.