BIK:s höst över all förväntan trots att jag tippade laget just femma

Jag hade lovat mig själv att inte kolla mitt tabelltips för hockeyallsvenskan förrän ungefär två femtedelar av säsongen gått. Som det ser ut då kommer det med få undantag att bli. Och jag lyckades faktiskt hålla mig till söndag eftermiddag.

Jag hade tippat BIK Karlskoga femma i serien, så på så sätt kan rubriken verka missvisande, då BIK ligger just femma.

Men när jag tippade, en fredagskväll i Umeå inför premiären mot Björklöven, hade jag förstås inte räknat med alla skador som BIK skulle drabbas av.

Redan då tyckte jag att laget visade prov på moral och karaktär som trots fem man borta innan och ytterligare två som tvingades kliva av under matchen kunde vinna efter förlängning.

Det var ändå inget, med sju spelare borta, mot vad som skulle hända senare. Det har blivit ”vardagsmat” med fler spelare än så på frånvarolistan. Värre än vad det var i fredags kan det inte bli. För det kan det väl inte? Då saknades tio spelare innan första nedsläpp. När matchen var över hade ytterligare tre tvingats lämna isen och båset, och tagit sig in i omklädningsrummet i stället.

Det har inte heller varit några komplementspelare som skadats. I stället har det handlat om flera krafter som kunde ha varit ledande i det här laget.

Jag förstår att många ropar efter nyförvärv men jag förstår samtidigt varför det inte blir så. Det finns helt enkelt inte spelare att ta in. Tillräckligt bra spelare. Sådana förmågor har redan kontrakt. Dessutom kan inte BIK skriva avtal för resten av säsongen då förhoppningen självklart är att de skadade spelarna ska komma tillbaka. I en del fall snart. I andra fall längre fram under säsongen.

De skadefria spelarna har i många fall överpresterat. Tränarna Karl Helmersson och Johan Schoultz likaså. Tränarna som förmått att ”krama ur” maximalt av sin trupp, och som ständigt måste hitta nya lösningar på både träningar och matcher när det ständigt blir nya spelare skadade eller sjuka.

Bland målvakterna och backarna har inte skadorna slagit lika hårt som när det gäller forwards. Därmed är det där den största stabiliteten funnits. Där har det varit bra eller mycket bra i stort sett varje match. Ungefär som väntat.

Däremot är det allt annat än väntat att BIK, allt mer efterhand faktiskt, levererat på så hög nivå även offensivt. Det borde inte vara möjligt med tanke på vilka namn som saknas och saknats en längre tid.

Albin Eriksson är det stora utropstecknet. Honom hade jag ”glömt bort” efter hans mycket lovande framfart i Skellefteå, sedan han varit iskall i Färjestad och fört en anonym tillvaro i Finland. Han har alla kvaliteter för att vara en toppspelare i allsvenskan. Dessa har han tagit fram här, och också fått hjälp och stöttning att ta fram här.

Bland många bra backar är det Henrik Larsson som utmärkt sig mest. Nu är han sitt rätta jag igen, så pucksäker och med så imponerande spelförståelse, efter en fjolårssäsong när skador hindrade honom i flera omgångar.

När det gäller mitt tabelltips trodde jag på en duell mellan Björklöven och Djurgården om seriesegern och placerade Modo trea. Modo har ryckt ifrån i toppen och har en bra chans att hålla undan. Björklöven och Djurgården är med närmast bakom.

Jag har kommit fel i framför allt två tips: jag var alldeles för positiv mot AIK som jag tippade fyra, och som det sett ut hittills alldeles för negativ mot nykomlingslaget Östersund som jag placerade sist. Jag tror dock inte att Östersund kan ligga med så här pass högt upp resten av säsongen.

Här kan du se hur tabellen ser ut nu, när ungefär två femtedelar av hockeyallsvenska grundserien är avverkad.