Hoppa till huvudinnehållet

Filippa, 15, om hbtqi-träffar för unga: ”Det skapar gemenskap”

Publicerad:
Filippa Sandkvist och Ian Wahlström hade fått i uppdrag att öppna bubbelflaskorna till torsdagens firande. Foto: Kajsa Juslin

Med regnbågsflaggor i taket och alkoholfritt bubbel i glasen firade ungdomarna och ledarna i hbtqi-gruppen att man under ett år haft regelbundna träffar tillsammans.

En gång i månaden under ett års tid har fritidsgårdarna i Karlskoga: Skranta, Stacken och Kupolen, haft gemensamma träffar för ungdomar som tillhör eller stöttar hbtqi+.

På torsdagskvällen hade man årets sista träff och dessutom firade man lite extra eftersom det gått ett år sedan starten.

– Idag är det rekordmånga som anmält sig, men vi brukar snitta på mellan 15-20 ungdomar per gång, säger Johanna Cederskog, fritidsledare på Skranta fritidsgård.

Junie Werhahn och Halldara Freysdottir skålar med lite alkoholfritt bubbel.
Junie Werhahn och Halldara Freysdottir skålar med lite alkoholfritt bubbel. Foto: Kajsa Juslin

Kvällen till ära hade man som sig bör lite lekar och uppdrag, bland annat skulle ett antal pepparkakshus färdigställas och det serverades taco och dryck.

Träffas och umgås

Vid varje träff inleder man med en pronomenrunda där var och en får säga sitt namn och vilket pronomen man har på sig själv. Därefter har man haft olika teman och aktiviteter, men framförallt har det gett tillfälle att träffas, umgås och bara vara den man vill vara.

Efter prideparaden har det blivit fler som kommit
Filippa Sandkvist

Något som varit viktigt och som ledarna fått till sig i samband med att Karlskoga kommun blev hbtq-certifierad var att man inte går ut med var träffarna ska vara.

– Platsen varierar från gång till gång och läggs aldrig ut i förväg. Först när man anmält sig får man ett meddelande om i vilken lokal vi träffas, säger Johanna.

Hedvig, Helios och Ian ser på bilder från året som gått och minns allt roligt de varit med om.
Hedvig, Helios och Ian ser på bilder från året som gått och minns allt roligt de varit med om. Foto: Kajsa Juslin

Det gör man dels för att ingen ska komma och förstöra träffen, men också för att de ungdomar som kommer ska kunna känna sig trygga i att få vara den man vill.

– Dessutom är dörren alltid låst, endast anmälda kommer in och vi har dörrvakt, säger Kathleen Wasberg, från Mötesplats Kupolen.

Ökat intresse

Filippa Sandkvist är femton år och har varit med sedan första träffen. Hon har sett hur intresset för gruppen har ökat, framförallt sedan augusti.

Ludwig Lundmark var med på träffarna för första gången och tyckte det kändes superbra.
Ludwig Lundmark var med på träffarna för första gången och tyckte det kändes superbra. Foto: Kajsa Juslin

– Efter prideparaden har det blivit fler som kommit, så det ökade definitivt intresset, säger Filippa.

Ser du att träffarna är något som behövs?

– Ja, gud ja. Det skapar både gemenskap och är en kul sak att göra. Jag tror att det har gjort att många känt att de kunnat öppna upp sig mer och prata mer öppet, säger hon och fortsätter:

– Eller bara gett en möjlighet att komma på saker om sig själv som man inte hade kommit på annars.

Under gruppens första år har man inte haft något annat namn än hbtqi+-träffar, men en av årsavslutningskvällens uppdrag var att rösta fram ett namn som man fortsättningsvis ska heta. Och valet föll demokratiskt på GQ-träffar.

På träffarna lyfter ungdomarna varandra och många har kunnat öppna upp sig mer.
På träffarna lyfter ungdomarna varandra och många har kunnat öppna upp sig mer. Foto: Kajsa Juslin

Nu tar man ett juluppehåll och återupptar de allt mer populära träffarna efter helgerna.

– Vi lägger ut information om när det är dags igen på våra respektive Instagram, säger Mathilda Gustafsson, fritidsledare på Stackens fritidsgård.

Folkfest när Prideparaden drog fram på Karlskogas gatorKarlskogas första prideparadLinnea slåss för rätten att få vara sig själv: ”Kan inte bara stå och se på”

Artikeltaggar

FritidsgårdarInstagramKarlskogaKarlskoga kommunSamhälleSkranta

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.