En undersökning som gjorts av kajerna i Otterbäckens hamn visar på vissa brister, men skicket är bättre än befarat, enligt Carina Gullberg (S), kommunstyrelsens ordförande.
– Det går att rädda kajerna, säger hon.
Gullspångs kommun har som ägare av hamnen gett företaget Port Engineering i uppdrag att undersöka skicket på kajerna i Otterbäckens hamn.
Dykare har varit nere och tagit bilder och prover för att undersöka kajernas status.
Galejholmskajen, kajen som ligger i norra delen av hamnområdet, är väsentligt påverkad av korrosion, enligt undersökningen. I skvalpzonen är godstjockleken på sponten endast runt en halv centimeter och på vissa ställen har det blivit hål.
Bärigheten är kraftigt nedsatt vid skvalpzonen, enligt utredningen, men samtidigt är belastningen låg på denna del av sponten. Belastningen är större längre ner, men där är också sponten i bättre skick.
Kajen bedöms kunna användas fram till 2025 då en ny inspektion bör utföras. Men enligt utredningen bör den västra gaveln av kajen stängas av från kajkanten och tio meter in på land.
Norra malmkajen
Mittemot och söder om Galejholmskajen ligger Norra malmkajen. Det finns en äldre del av denna kaj som enligt undersökningen har omfattande korrosion i skvalpzonen, men är i bättre skick under vattenytan. Den bedöms kunna belastas som idag i runt 10-15 år till, enligt utredningen.
Det finns även en del av Norra malmkajen som är påbyggd och denna del är i bra skick enligt utredningen. Den bedöms hålla i ytterligare 20-25 år utan speciella åtgärder.
Om man gör en förlängning av en krönbalk som finns vid kajen med ny pågjutning kan den förväntade livslängden utökas till 40 år eller mer, enligt utredningen.
Norra malmkajen bör inspekteras igen kring 2028, enligt utredningen.
Glatt överraskad
Kajerna i Otterbäcken, liksom i andra hamnar som Vänerhamn nyttjar, är av äldre datum och tidigare undersökningar har visat på behov av underhållsåtgärder. Under en inspektion som gjordes tidigare i år stängdes östra delen av Norra malmkajen av.
Den senaste undersökningen är Carina Gullberg positivt överraskad av. Hon är förutom kommunstyrelsens ordförande fram till årsskiftet även styrelseledamot i Vänerhamn.
– Jag är förvånad över rapporten. Det är bättre status än befarat. Det går att rädda kajerna, säger hon.
Kommundirektören har fått i uppdrag att titta vidare på kostnader för tänkbara åtgärder och ha en dialog med Vänerhamn om vad som ska göras.
– Senaste grejen som gjordes var på 80-talet. Vi har som ägare inte lagt ner en sekin på kajerna, säger Carina Gullberg.
Hon tycker även att det är rimligt att staten skjuter till medel för att rusta upp hamnar, likväl som att statliga medel går till vägar och järnvägar. Detta inte minst då man på nationellt plan pekat ut att mer gods bör transporteras sjövägen.
Det planeras också för nya slussar i Trollhätte kanal som skulle göra det möjligt för större fartyg att komma till hamnarna i Vänern. Det kan kräva investeringar i utökad kapacitet även i kajerna.