Insändare: Permafrosten en tickande miljöbomb

Insändare
UPPDATERAD:
PUBLICERAD:
Foto: Tore Meek
Det är inflation i begreppet kris just nu: höga elpriser, krig i Ukraina, skenade räntor och ekonomisk tillbakagång är några exempel. Men det finns ett iögonenfallande undantag: klimatkris är det tydligen inte i Sverige.

Samtidigt vittnar forskare om klimatförändringar som hotar människor i många delar av världen med stigande havsnivå och extremväder med omfattande konsekvenser. Trots att vi vet att utsläppen av växthusgaser måste minska, så fortsätter de att öka. Därmed ökar också risken för att det blir omöjligt att bromsa uppvärmningen i framtiden.

Permafrosten (den djupfrysta marken) innehåller stora mängder metangas, som frigörs när jorden blir varmare. Metangas har en många gånger starkare växthuseffekt än koldioxid. Permafrosten är därför en tickande klimatbomb, som bl.a. dokumenterats på Spetsbergen av lundaforskaren Jonas Åkerman.

Hela världen måste samlas för att förhindra detta mardrömsscenario. Flera stora länder som Australien, Brasilien och Indien har också vässat sin klimatpolitik. USA storsatsar på klimatinvesteringar. EU har skärpt sitt klimatarbete. Men Sverige tycks göra tvärtom och trappa ner klimatpolitiken.

Riksdagen beslutade 2017 om en klimatlag med krav på en ny handlingsplan vart fjärde år. Syftet är att Sverige ska nå klimatmålen om nollutsläpp 2045 och klara av olika delmål på vägen dit, t.ex. att minska transporternas utsläpp med 70 % till 2030. Regeringens omprövning av reduktionsplikten för fordonsdrivmedel kan därför vara ett brott mot klimatlagen, som bör anmälas till Konstitutionsutskottet för granskning.

Per-Olof Järvegren

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.