26,1 miljoner kronor. Så mycket ska socialnämnden dra ned kostnaderna åren 2023-25, men man ser det inte som en besparing, utan ett sätt att minska den administrativa ryggsäcken, öka delaktigheten hos medarbetarna och man kallar det färdplan. Så nu blir det åka av inom socialförvaltningen.
Färdplan 2030 heter den åtgärdsplan socialnämnden anammat för att få en ekonomi i balans. Som bekant har man brottats med rejäla underskott de senaste åren, men nu sätter man ned foten.
– Det vi gör är att se till att beslut som redan är fattade, implementeras och följs upp på korrekt sätt. Det handlar både om att faktiskt se till att det som ska göras blir gjort och en förtröstan på att det ska kunna funka med de här besluten som redan är fattade, men inte implementerats på rätt sätt, säger socialnämndens nye ordförande Torbjörn Holm (V).
Holm nämner att en orsak är att det under de senaste åren varit för stor omsättning på ledande funktioner inom förvaltningen. Under de senaste fem åren har man haft sju olika socialchefer och bara under förra året bytte man ansvarig ekonom fem gånger, plus att det varit vakanser och stor rotation bland nyckelpersonal.
– Nu handlar det i ganska hög grad om att förvaltningen behöver arbetsro och tillit till att de här åtgärderna ska vara tillräckliga. Men vi har också lagt in en extra passus som gör att vi kan vidta mer kraftfulla åtgärder om vi ser att det inte leder någonvart, säger Holm.
Vikarieanvändning
Åtgärdsplanerna utgår från revisionsbyrån KMPG:s rekommendationer och de områden en särskilt tillsatt arbetsgrupp identifierat för att möta utmaningar framöver.
Den största besparingen tror man sig kunna göra genom skärpta rutiner kring vikarieanvändning. En halvering av vikarietillsättning, undantaget sommarmånaderna, skulle minska kostnaderna med 7,9 miljoner kronor.
– Det tror vi man kan genom att implementera systemet med heltidsanställningar och använder det på det sätt det var tänkt, att vi har resurspass som ligger inlagda i heltiderna där man exempelvis kan ersätta en person som är sjuk, säger Holm.
Schemaläggning
Till det tror man sig kunna spara in 3,5 miljoner kronor genom att utveckla schemaläggningen, som vi berättade om nyligen .
Man räknar också med att reducera miljoner i kostnader genom att undvika förstärkningsturer vid arbetstoppar genom att täcka upp för varann och ett par miljoner på sjukskrivningar.
Halvannan miljon tror man också sig kunna effektivisera på att reducera övertiden och mer precisa vårdbeslut.
Utnyttjandet av digitala resursers potential i högre grad skulle också kunna spara in 1,7 miljoner plus en rad andra åtgärder.
Men institutionsplaceringar är väl det som kostar mest?
– Alldeles rätt och det här handlar om kostnader som vi enligt lag är tvungna att ta, vi har inget val. Men man kan jobba på olika sätt och mer förebyggande. Fast nu handlar det om att få verksamheten att lägga sig inom de ekonomiska ramar som finns, för att så småningom hamna i ett läge där vi kan utveckla verksamheten.
Holm pratar bland annat om hur allt fler personer kommer ha behov av boenden och särskild service inom ett antal år, vilket syns på demografiska kurvor med allt äldre befolkning.
– Det är jätteviktigt att vi organiserat oss på ett sätt som personellt och ekonomiskt funkar över tid, för som vi har det nu hjälper det inte att ge oss mer pengar, säger Holm och drar liknelsen med att hälla vatten i ett såll fast man försöker fylla en hink.
Flytt av boenden
Lokalkostnader är en särskild punkt som KPMG anmärkt på och att optimera användningen av lokaler menar man ger bättre möjligheter att planera personalbehovet samt koncentrera specialisering.
Av den anledningen ska man flytta fyra LSS-boenden från Brogatan till Västergården. Brogatan kan istället byggas om till trygghetsboende, enligt förslaget.
– Exakt vad som kommer bli på Brogatan vill jag absolut inte föregripa. Till att börja med får vi titta på det utifrån en riskanalys efter diskussioner med facket, säger Holm och fortsätter:
– På Brogatan är ett LSS-boende med fåtal platser, vilket innebär dåligt utnyttjande av personal. Genom att rent fysiskt flytta boendet får vi möjlighet till tre platser till, där vi idag istället köper platser utanför kommunen.
Men för många år sedan blev det storm kring att man placerade LSS-boende i Västergården, det ansågs vara fel miljö.
Kan det funka nu?
– Ja, nu är bland annat daglig verksamhet förlagd till Västergården och den långsiktiga idén är att Västergården ska vara ett boende mer inriktat på friskvård och att mer av det man kan kalla sjukvård, i brist på bättre ord, ska förläggas till Letälvsgården, säger Holm.
I förslaget nämns hur rehabiliterande och habiliterande arbetssätt ska genomsyra vård- och omsorg på Västergården och i en del även trygghetsboende, medan Letälvsgården kommer bli mer av ett uttalat boende för personer med kognitiva problem.
Det verkar som att det kan krävas lång omställningstid?
– Så är det. Vid alla förändringar måste vi göra riskanalys och det här måste föregås av ordentligt förberedande, säger Holm.
Ganska tufft, eller?
– Jag sitter inte och säger att det blir enkelt, det kräver en hel del jobb från många olika personer inom socialförvaltningen för att fixa det här, säger Holm och tillägger:
– Men det som är oerhört positivt är att det innehåller i nuläget inga personalförändringar. Vi vill gärna ha det på det sättet, men som jag sa har vi lagt med en passus att vi kan bli tvungna att göra ytterligare förändringar i verksamheten om det inte funkar som vi tänkt.