Ingen skolsammanslagning - löser besparingen på annat sätt

Det blir inga direkta sparåtgärder inom kultur- och utbildningsnämnden. Man löser istället sparbetinget på 5 miljoner genom att ta av riskbufferten. Men två partier reserverade sig mot den föreslagna internbudgeten.

I december berättade vi om ett besparingsförslag som innebar att två skolor skulle slås ihop till en tvåparallellig skolenhet. Men förslaget lyftes bort från kultur- och utbildningsnämndens möte, då det redan efter att det hade behandlats i nämndens arbetsutskott väckte reaktioner.

När nu extra möte nyligen sattes in för att nämnden skulle anta internbudgeten, så fördes inte det förslaget upp något mer. Det gjorde heller inga andra direkta sparåtgärder, trots att det är 5 miljoner kronor som nämnden ska hämta hem innevarande år.

Budgetramen för KUN är nästan 273 miljoner kronor, en ökning med 13,1 miljoner jämfört med 2022. Men i ramtilldelningen från fullmäktige ligger ett direkt och ett prognostiserat indirekt sparkrav på sammantaget 5 miljoner kronor, som måste hanteras under året.

Tar av buffert

Istället för tidigare föreslagen åtgärd så har förvaltningen i internbudgeten för 2023 aktiverat 4 miljoner kronor från nämndens riskbuffert för statsbidragsåterbetalning, vilket nämnden ställde sig bakom bortsett från Socialdemokraterna och Centerpartiet.

– Christer (Carlsson, förvaltningschef, reds. anm.) har gjort ett stabilt jobb med att utarbeta en budget med målsättningen att komma i balans under året. Han lyfte förslaget om skolsammanslagning och de samordningsvinster som skulle bli av det. Nu har vi en budget som inte riktigt är i balans, men det känns ändå som det här är en möjlighet att jobba vidare för oss i nya nämnden, säger Eje Johansson (V), kultur- och utbildningsnämndens ordförande.

Men ni har inga ”garderingspengar” kvar i buffert om ni måste betala tillbaka statsbidrag?

– Nej och det kan bli så, en del statsbidrag är villkorade till att kommunen ska satsa lika mycket själva och ibland till att man inte gör personalneddragningar och sånt. En svår nöt att knäcka för kommuner i ekonomisk kris om man inte kan sköta skolan och annat som man tänkt, säger Johansson och tillägger:

– Men som Christer presenterat det och jag också anser ger det nya nämnden en slags rådighet första året.

Fast nästa år står ni inför ett än större sparbeting, på runt 7,7 miljoner?

– Ja ett besvärligt läge helt klart. Samtidigt måste vi se till att vi uppfyller alla krav i styrdokument och enligt skollagen. Alla som läser tidningar vet hur läget är, med fallande resultat och bristande måluppfyllelse och det handlar inte alltid om pengar men de är bra att ha. Eftersom jag själv är gammal lärare har jag också märkt av att resurser till skolan blir mindre och mindre varje år som går. Men jag ser ändå lösningen som en bra möjlighet för oss i nämnden att få rådighet över vår egen verksamhet och inte fatta drastiska beslut i det här läget.

Finns planer på var det kan tas 7 miljoner?

– Det finns säkert, men den demokratiska processen måste ha sin gång, därför är den här budgeten bra. Det ger oss möjlighet att sätta oss in i verksamheten och veta vad som är möjligt att spara in på och kanske omöjligt, enligt de regelverk som finns. Det låter kanske fegt, men situationen är sån att det är ingen katastrofal kris i KUN:s ekonomi men vi har ändå möjligheterna jag nämner.

– Sen ska man komma ihåg att en budget är en plan för hur pengarna ska användas, det är inte lika med bokslut, säger Johansson.

Yrkade avslag

Avslagsyrkande till förslaget kom från Socialdemokraterna och Centerpartiet.

De reserverade sig tidigare gemensamt i kommunfullmäktige i samband med att kommunens budget för 2023 skulle antas.

– En av anledningarna var att vi vill uppmärksamma att det fattades en barnkonsekvensanalys kopplat till budgeten, vilket gör det svårt för oss att bedöma riskerna vad denna budgettilldelning innebär för konsekvenser utifrån ett barnperspektiv, säger Johanna Svärd (S) och fortsätter:

– Vi ansåg också att det inte är hållbart att godkänna en budget som man redan vet går med minus och vi ansåg bland annat att löneuppräkningarna var alltför låga.

I noteringen till reservationen i nämnden uppmanar S och C förvaltningen att man omgående gör en översyn av organisationen med syfte att kommunens skolor ska användas på ett resurseffektivt sätt och på så sätt undvika personalneddragningar.

– Från vår sida vill vi inte göra nån neddragning i skolan, vi ser att det är viktigt eleverna får möjligheten att utvecklas. De är vår framtid och skolan behöver ha personal. Sen kanske man kan omorganisera, det är en annan sak men inga neddragningar ska göras i budgeten. Våra barn måste få kosta nu för att vi ska ha mindre kostnader när de blir större, säger Birgitta Höijer (C).

Men att ta från riskbufferten är ju inte direkt besparing på eleverna?

– Nej, man tror man inte man ska behöva betala tillbaka men det finns en osäkerhet i det och då står vi plötsligt utan buffert, säger Höijer och menar att man då kanske måste spara på annat i skolan ändå.

– Jag personligen tycker också det finns andra sätt att spara på i kommunen, på saker som inte är lagstadgade, som Coophuset exempelvis eller Degerfors IF. Men det är nånting som behöver utredas, man ska inte ta av det rakt av, säger Höijer.