Mamma Mu och Kråkan har turné på förskolorna i kommunen. Anledningen är att närma sig böckernas värld och skapa nyfikenhet kring läsning.
– Läsning är viktigt för utveckling av både språk och empati, säger Sylwia Rakowska, barnbibliotekarie på Karlskoga bibliotek.
”Vi har fått en konstig ko med konstiga små horn. När hon tror att ingen glor, svarar hon i telefon”. Mamma Mu formar handen som en telefon och lyfter mot örat:
– Hallå? Mamma Mu.... Är det du?
Sedan börjar Kråkan läsa högt ur boken de har med sig. En fiktiv ladugårdsdörr öppnas och Mamma Mu dansar ut med stora glädjeskutt efter en lång vinter inne i ladugården. Barnen på Åskullens förskola tjuter av skratt och klappar i händerna.
– Vilket bemötande man får som Mamma Mu. Det är fantastiskt, här är man en världsstjärna, säger Peter Krantz, från kulturskolan, efteråt.
Det är han som spelar den folkkära kossan och har även regisserat föreställningen.
Speciell vänskap
Sedan i maj förra året har bokteaterkompaniet på Karlskoga bibliotek tillsammans med kulturskolan åkt runt till förskolorna i kommunen för att spela teater. Pengar för projektet har de sökt och fått från Statens kulturråds satsning ”stärkta bibliotek”.
– Det fina med en sådan här uppsökande verksamhet är att alla barn får samma möjlighet att uppleva detta, säger Sylwia Rakowska.
Hon berättar att när de hörde av sig till förskolorna och frågade vilket tema man ville arbeta med, så återkom frågan om hur man är med varandra.
Genom böckernas text- och bildvärld kan vi få upplevelser som ger förståelse för vår omvärld
– Mamma Mu och Kråkan är väldigt olika men de finner varandra ändå. De är folkkära karaktärer som både barn och pedagoger känner igen, säger Sylwia Rakowska.
Figurerna Mamma Mu och Kråkan är skapade av Jujja och Tomas Wieslander och det är Sven Nordqvist som har illustrerat böckerna. Dagens föreställning utgår från en bok som handlar om hur de två karaktärerna träffades första gången. Mamma Mu är väldigt nyfiken på Kråkan medan Kråkan till en början försöker hålla distans.
Men långsamt närmar de sig varandra, och de som läst flera av böckerna vet också att det sedan utvecklas till en vänskap mellan en ko och en kråka.
Stärker ordförrådet
Att göra teater av en bok är ett sätt att puffa för det läsfrämjande arbetet.
– Vi låter boken komma till liv genom gestaltning. På så sätt kan vi närma oss böckerna och väcka intresse för läsning, säger Sylwia Rakowska.
Hon berättar att barnets ordförråd och framtida läsförståelse utvecklas genom läsning, och forskning visar att nio av tio ord vi använder har vi lärt oss från skriven text.
– Många ord som barnen behöver lära sig används inte varje dag i talspråket, säger Sylwia Rakowska.
Ett barn som läser eller blir läst för kan ungefär 50 000-70 000 ord när det är 17 år, medan ett barn som inte läser, eller blir läst för, kan cirka 15 000-17 000 ord vid samma ålder. Det visar forskning som är gjord av Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik och Ingvar Lundberg, professor i psykologi vid Göteborgs universitet.
För att som vuxen kunna förstå tidningstexter, hänga med i nyhetssändningar, instruktioner och anvisningar behövs ett ordförråd på minst 50 000 ord, menar Mats Myrberg.
Främjar empati
Men Sylwia Rakowska berättar också att det finns många fler fördelar med att läsa för sina barn.
– Genom böckernas text- och bildvärld kan vi få upplevelser som ger förståelse för vår omvärld. De ger glädje, tröst och utvecklar vår empati och identitet, säger hon.
Förskollärare Magdalena Tyllander berättar att de jobbar med läsning via lässtunder och de utgår oftast från böcker när de har temaarbeten på Åskullens förskola.
Men hon tycker även att man ska försöka läsa mycket hemma med sina barn eftersom det främjar både fantasi och språk.
– Om man diskuterar det man läser och vad man ser på bilderna blir det en helt annan upplevelse än om barnet lyssnar själv på en Ipad, säger hon.