I början av året hittades en 8-årig pojke död i en lägenhet där han bodde under ett tilldömt umgänge med pappan. Mamman som hade ensam vårdnad hade upprepade gånger överklagat vistelsen men förlorat i domstolen. Detta kan inte få fortsätta.
För trots att FN:s barnkonvention säger att lagstiftningen om umgänge med en förälder ska präglas av ett tydligt barnrättsperspektiv och att barnets bästa ska stå i centrum, så fortsätter domstolar att döma på andra grunder.
Barn som har en förälder som kan vara farlig tvingas än idag i vissa fall till umgänge med denne i samband med umgänges- eller vårdnadstvister.
De senaste åren har flera steg tagits åt rätt håll, lagstiftningen har skärpts till och betonar numera vikten av att barnets bästa ska vara avgörande för alla frågor om vårdnad, boende och umgänge.
Detta är viktiga framsteg men det räcker inte.
För i praktiken tar både domstolar och socialtjänsten beslut om fortsatt kontakt för barn som levt eller lever i en våldsam och hotfull situation med föräldern som förövare.
Fortfarande kan en förälder som har utövat våld mot den andra föräldern få vårdnaden av gemensamma barn. Det är heller inte uteslutet med umgängesrätt trots att föräldern har kontaktförbud mot den andra vuxna parten.
Barnombudsmannen vill se en lagändring så att barn får egna ombud i vårdnadstvister samt i rättsprocesser som rör barnet, detta är viktigt för att Sverige ska följa barnkonventionen och att barn kommer till tals angående sin egen situation.
Barnkonventionen blev svensk lag år 2020, men trots detta så följs den inte i alla avseenden som rör barnets bästa.
Slutbetänkande i utredningarna ”en uppväxt fri från våld” och ”tryggare hem för barn” presenterades för regeringen nu i januari, där slås bland annat fast att svensk lagstiftning måste anpassas mer till utsatta barn. Utredarna föreslår bland annat att barn ska få ett bättre skydd mot att tvingas umgås med en våldsam förälder och att barns upplevelser ska tas på allvar av domstolen. Det är glädjande att se att utredningen går i linje med det som regeringen driver, alltså att barnens rätt till en trygg barndom ska gå före föräldrarnas rätt.
KD-kvinnor instämmer i allt detta men vill även att
föräldrar som dömts för våld eller övergrepp mot en annan förälder inte ska dömas till gemensam vårdnad eller umgängesrätt efter separation samt att umgängesrätt inte utdöms om föräldern har kontaktförbud mot den andra vuxna parten.
Det är även av yttersta vikt att domstolar och socialtjänsten alltid gör en riskbedömning innan beslut om vårdnad och umgänge tas.
I fallet med den 8-åriga pojke som nyligen misstänks ha dödats av sin pappa konstaterade domstolen att pappan inte kan sätta barnets behov före mannens konflikt med mamman. Men han fick trots detta umgängesrätt. Och nu är pojken död.
Samhället har åter misslyckats med den viktiga uppgiften - att skydda barnen.
En ny skarpare lagstiftning behöver tas fram och socialtjänsten måste se till att i alla lägen välja barnets bästa i sina beslut. Barnens rätt till trygghet går före en våldsam förälders rätt att träffa sitt barn.
Sarah Kullgren, förbundsordförande i KD-kvinnor
Erica Gidlöf, ordförande i KD-kvinnor, Örebro län
Lena Sundqvist, ledamot KD-kvinnor Örebro län
Paula Säker, ledamot, KD-kvinnor, Örebro län
Lisa Örneus, ledamot, KD-kvinnor, Örebro län