Hoppa till huvudinnehållet

Mixat bränsle skapar debatt

Publicerad:
Redan innan reduktionsplikten infördes 2018 hade vi en inblandning av förnybara delar i både bensin och diesel.
Redan innan reduktionsplikten infördes 2018 hade vi en inblandning av förnybara delar i både bensin och diesel. Foto: Anders Wiklund/TT

Reduktionsplikten har blivit en het potatis i bränsledebatten. Men vad innebär lagen egentligen?

–  Det finns många missuppfattningar. Det är inte fråga om att späda ut drivmedel till något som är sämre för bilen, säger Carl-Erik Stjernvall, M Sverige.

Utsläppen från vägtrafiken måste minska. Riksdagen har fastställt de svenska miljömålen, som säger att utsläppen från transporter – inrikesflyg undantaget – ska reduceras med 70 procent senast år 2030, jämfört med 2010.

–  Det finns olika sätt att göra det på. Ett är att öka andelen elbilar, ett annat är att arbeta med bränslet. Att byta ut den fossila delen mot något förnybart, säger Carl-Erik Stjernvall, teknisk expert och hållbarhetsansvarig på Riksförbundet M Sverige.

Orsaken är att koldioxidutsläpp från förnybara drivmedel inte förstärker växthuseffekten på samma sätt som fossila. Förenklat kan man säga att olja har tagit miljontals år att bildas, medan råvaran biodrivmedel – från till exempel skog – bildas snabbare, fortlöpande och ingår i ett kretslopp.

David Kihlberg, chef för klimat och juridik på Naturskyddsföreningen, understryker att reduktionsplikten bara är ett av flera styrmedel för att ställa om transportsektorn om vi ska nå klimatmålen.

–  Då krävs en kombination av minskade transportbehov, effektiviseringar, elektrifiering och biobränslen. Reduktionsplikten bör alltså komma sist i den åtgärdshierarkin, och syftar till att reducera utsläppen från en totalt sett minskande volym drivmedel, säger han.

Reduktionsplikten är en lag som tvingar företag som säljer bensin och diesel att begränsa utsläppen av växthusgaser genom högre inblandning av förnybart innehåll i drivmedel. Men det innebär inte att man späder ut bensin och diesel till något som är sämre.

Redan innan reduktionsplikten infördes 2018 hade vi en inblandning av förnybara delar i både bensin och diesel.
Redan innan reduktionsplikten infördes 2018 hade vi en inblandning av förnybara delar i både bensin och diesel. Foto: Janerik Henriksson/TT

–  Det är en helt felaktig teori. Redan innan reduktionsplikten trädde i kraft som en lag 2018 blandades biodrivmedel in i både diesel och bensin, säger Carl-Erik Stjernvall.

Vad som får kallas för bensin och diesel är hårt reglerat i drivmedelslagen. Det är drivmedelsleverantörernas uppgift att se till att det som kommer ur pumparna uppfyller den standardiseringen.

–  Farhågan att gamla bilar inte kan tankas med inblandat bränsle eller att det skulle vara ”skräp” som blandas i stämmer inte alls. Alla bilar ”tål” det som säljs på mackarna. Men tyvärr sprids sådana rykten på sociala medier, säger Carl-Erik Stjernvall.

Förutom att minska utsläppen från vägtrafiken var ambitionen med reduktionsplikten att skapa tydlighet och långsiktighet i vilka förutsättningar marknaden skulle ha för förnybara drivmedel. Förhoppningen var att vi skulle få en större inhemsk produktion av till exempel hydrerade vegetabiliska oljor (HVO) som är samlingsnamnet för det förnybara innehållet i diesel.

Carl-Erik Stjernvall, Riksförbundet M Sverige.
Carl-Erik Stjernvall, Riksförbundet M Sverige. Foto: Riksförbundet M Sverige
David Kihlberg, Naturskyddsföreningen.
David Kihlberg, Naturskyddsföreningen. Foto: Naturskyddsföreningen

Dessutom ville man göra sig mindre beroende av fossila drivmedel eftersom vi själva inte har möjlighet att framställa dessa.

–  Vi är ju utelämnade till oljeländerna i Opec-kartellen som bestämmer priserna. Det är inte tryggt alla gånger.

Att reduktionsplikten fått skamfilat rykte och kritiseras – trots att inblandning av förnybara bränslen är positivt och nödvändigt för miljön – beror på att de förnybara komponenterna i bränslet är dyrare att framställa än vad de fossila är. Det driver upp priset.

Men fortfarande beror den största prisökningen på bensin och diesel på att oljepriset har stigit de senaste åren, inte minst på grund av kriget i Ukraina.

Lisa Wallström/TT

Vad händer med reduktionsplikten?

+ Den successiva höjningen av kraven i reduktionsplikten för bensin och diesel pausas för 2023. Syftet är att undvika alltför höga priser på bensin och diesel under 2023. Lagändringarna började gälla den 1 januari 2023.

+ Från den 1 januari 2022 är reduktionsnivåerna 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för dieselbränsle.

+ Enligt Tidöavtalet vill regeringen sänka reduktionsplikten till EU:s lägstanivå. Men i realiteten finns det ingen miniminivå för reduktionsplikt bestämd i EU. För närvarande pågår förhandlingar om ett nytt förnybarhetsdirektiv.

+ Om vi i Sverige missar klimatmålen som är uppsatta för 2030 på grund av att vi minskar reduktionsplikten riskerar vi att få böta stora belopp till EU.

Källor: Riksdagen.se, Energimyndigheten, Naturskyddsföreningen.

Förnybara drivmedel

+ Med ”förnybara drivmedel” och ”biodrivmedel” menar man bränslen som framställs av förnybara och inte av fossila råvaror. De vanligaste förnybara drivmedlen är etanol som huvudsakligen tillverkas av spannmål, majs och sockerrör.

+ HVO, hydrerad vegetabilisk olja, är samlingsnamnet för det förnybara innehållet i diesel. Samlingsnamnet för biodiesel, framställd genom förestring, är FAME, Fatty Acid Mehtyl Ester/fettsyrametylestrar.

+ Hur mycket och vad man får blanda in i våra drivmedel regleras i drivmedelslagen.

Källa: Miljöfordon.se.

Artikeltaggar

BensinDieselDrivmedelEnergimyndighetenEUM SverigeNaturskyddsföreningenNyheterOpecUkrainaUtsläpp

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.