Andreas Norlén: Mer folklig än allsmäktig

Han är en av de personer som har mest makt i Sverige, han besitter det absolut högsta ämbetet och åtnjuter styrande kontroll över riksdagens arbete. Men det är inget som tydligt framgår när talmannen Andreas Norlén är ute bland medmänniskor, där och då har han bägge fotsulor på jorden och fredagens besök i Karlskoga var inget undantag.

En visit i Örebro län fick inleda den rikstäckande turné som talmannen gör för att bevärdiga att det i år är 500 år sedan Sverige blev en självständig stat. Efter att ha figurerat vid en föreläsning på Örebro universitet under fredagsmorgonen bar det av till Karlskoga, där en rad stopp skulle betas av under dagen.

Den första anhalten tillföll Möckelngymnasiet, där ett hundratal elever, vissa nervösa och andra inte, förväntansfullt inväntade den resande talmannen. Dova, frågande röster kunde utrönas bland skaran.

”När kommer han?” och ”Vad gör egentligen riksdagens talman?” diskuterade en handfull elever.

De skulle snart få svar på åtminstone den ena ovissheten då konvojen av svarta, diskreta, trimmade och troligen bepansrade, bilar drog in på området. Strax efter 10.30-tiden klev han in, Norlén, genom entréns portar och, efter att ha skakat hand med bland annat skolans rektorer, uttryckte talmannen sin glädje över att vara på plats.

– Det är svårt att hitta någon bättre plats än Örebro län för att fira detta jubileum, deklarerar Norlén och syftar till de fem riksdagar som haft sitt uppehälle här genom åren, senast 1812 då man bland annat slöt fred med Storbritannien och lade grunden till svensk värnplikt.

Från riksdag till elevråd

Efter att, i skolans foajé, ha klippt bandet till en affischutställning om hur Sverige och dess riksdagar har tagit form sedan Gustav Vasa blev kung år 1523 begav sig talmannen och tillhörande entourage till Nobelhallen för att bekanta sig med elevrådet.

I sitt anförande drog talmannen flera paralleller mellan riksdagens funktion och elevrådets.

– Mycket handlar om att bryta ned, diskutera och rösta om frågor. På det viset sker samma sak här som i riksdagen. Förmågan att kunna leda ett sammanträde och fördela ordet är en värdefull tillgång, säger Norlén, som menar att demokratin inte ska tas för given, och fortsätter:

– På samma sätt som jag representerar riksdagen är elevrådet en slags ambassadörer för skolan, så vi har en del gemensamt!

Några av de åhörande eleverna passar på att ställa frågor. Hur uppdraget som riksdagens talman påverkar Norléns vardag och familjeliv samt hur ofta han upplever stress är ett par av de funderingar som dyker upp.

Skollunch med elever

Efter en stund byts delar av elevrådet ut mot elever som läser samhällsprogrammet, vilka dels får höra några ord från vikarierande landshövding Anna Olofsson, dels lyssna till talmannens framförande om demokrati, hans uppdrag, vart riksdagen och dess ledamöter samlas och hur man kollegialt behandlar varandra med respekt trots att man är politiska motståndare. Talmannen understryker dock att hans uppdrag är fullständigt partineutralt.

Föredraget följdes av lunch i skolmatsalen, tillsammans med ett gäng elever och lärare, bland annat från elevrådet. På frågan om vad rådets ordförande Hardi Hawez och kassör Linus Andersson tycker om det högtidliga besöket svarar Andersson:

– Ja men det är fränt! Spännande.

Hawez fyller på:

– Det är en chans som många inte får.

Efter avslutad lunch satte talmannen och hans följe kurs mot Karlskoga Tidning - Kurirens redaktion i Karlskoga där ett seminarium om lokaljournalistikens vikt i samhället utgjorde hjärtefrågan.

Lokaltidningarnas betydelse

Runt konferensbordet medverkade, förutom chefredaktör Catarina Lindström, SVT Karlstads redaktionschef Susanne Junkala, NWT-koncernens mediechef Mikael Rothsten, samma koncerns styrelseordförande Victoria Svanberg, Nerikes Allehandas politiska redaktör Lars Ströman respektive chefredaktör Anders Nilsson, samt vikarierande landshövding Anna Olofsson. Med på åhörarlistan i samma rum fanns också merparten av KT-Kurirens reportrar.

Samtalet, som modererades av Örebro länsstyrelses presschef Sten Renglin, tog avstamp i talmannens presentation om bakgrunden till dagens besök, där han bland annat berättade om hans mindre kända förflutna inom tidningsvärlden.

– Min mamma ägde och äger fortfarande lokala tidningar i Östergötland, hon äger Länstidningen Östergötland, alltså Centerns gamla veckotidning. Hon ägde tidigare också länstidningen Värmlandsbygden som inte finns kvar längre, berättar Norlén och fortsätter:

– Jag har därför på nära håll fått se verkligheten och vardagen för en liten tidning utanför de stora koncernerna, så det är väldigt spännande att höra era perspektiv på detta, hur lokalmedia fortsatt spela en viktig demokratisk roll och hur man ska se på branschens utveckling.

Vart i det vidsträckta medielandskapet lokaljournalistiken har sin roll och hur den kan befrämja demokratin blev en genomgående röd tråd. Enligt Catarina Lindström är en av förutsättningarna att ”hålla samtal i ögonhöjd”, som i all enkelhet innebär att man spelar efter samma regler.

– Vi ska svara på frågor. När ska potthålen bli lagade? Vad ska de göra med den förfallna Coop-fastigheten som står och skämmer ut Degerfors centrum? Varför är elräkningen skyhög i januari trots att det kommunala bolaget har lanserat en deal som är ”klok”? Efter att vi skrev om det har de justerat siffrorna och det värmer när man får mail som säger ”vilken tur att ni finns och skriver, annars hade de aldrig ändrat sig”, framlägger Lindström.

Tidningens chefredaktör lyfter också vikten av KT-Kurirens närvaro i grannorten genom en alltjämt bemannad redaktion på Medborgargatan i Degerfors, där hon poängterar en viss rivalitet, om än vänskaplig, mellan Degerfors- och Karlskogabor.

Mikael Rothsten, som enligt egen utsago i ögonblicket var inspirerad av den historiska inramningen, framhåller att förutsättningen för en fri press anstiftades långt innan det politiska folkstyret.

– Den första tryckfrihetsförordningen antogs 1766 och det ska vi komma ihåg, att den politiska demokratin föregicks av en pressfrihet och en tryck- och yttrandefrihet, vilket är en förutsättning för demokratin, säger Rothsten.

På frågan, ställd av Renglin, om huruvida lokaljournalistik är lönsamt svarar Victoria Svanberg, vars morfars far var den som en gång i tiden anskaffade Nya Wermlands-Tidningen, att koncernen och de tidningar som däri ingår är en återspegling av det samhälle de verkar i.

– Går det bra för Karlskoga så går det bra för lokaltidningen, då mår våra annonsörer bra och kan annonsera och våra läsare har intäkter och lön och kan använda våra medier, förklarar Svanberg.

Nerikes Allehandas chefredaktör Anders Nilsson tar rygg på resonemanget:

– Det är absolut lönsamt, inte överallt men totalt sett. Ska man värna om det fria ordet så är det viktigt att det finns en nyhetsförmedling i varje kommun, gör det inte det så kommer vi ha stora problem. Då är det ingen som granskar och det blir liksom lite fritt spel, anför Nilsson som också nämner att NA nyligen öppnat en redaktion i Ljusnarsberg, ett beslut som av honom beskrivs som en ekonomisk uppoffring för lokaljournalistikens närvaro.

Björkborn och slottsmiddag

Tidningarnas inverkan togs upp, där Catarina Lindström bland annat nämner det faktum att Rävåsskolan står kvar trots att en nedläggning tidigare varit aktuell, och förra årets kommunhärva med flertalet kommuntjänstemän i Karlskoga som fick kliva av från sina poster.

Nästa aktivitet på talmannens dagordning var ett besök på Karlskoga kommunhus, där vederbörande fick höra mer om det pågående lotsprojektet för att breda väg för flyktande ukrainares inträde i samhället. Här deltog bland andra integrations- och migrationssamordnare Gabriella Palmén och Jonas Andersson, projektansvarig vid Örebro stadsmission.

Karlskogavistelsen rundades av med en rundvandring på Alfred Nobels Björkborn, vilket går att läsa om i en separat artikel. Dagen och talmannens länsbesök fullbordades senare med middag, i lag med inbjudna gäster, på residensvåningen i Örebro slott.

Läs även: