Levande genbank skapas för akut utrotningshotade gullspångslaxen

Under några dagar i februari har nu rom och yngel från lax och öring samlats in från lekgropar i Gullspångsälven. Avsikten är att föda upp gullspångslaxar för att kunna sätta ut i det vilda för att stärka beståndet - eller ersätta det om populationen helt slås ut.

– Populationen är på en kritiskt låg nivå. Länsstyrelsen och Fortum har tillsammans tagit beslut om att samla in yngel ifall vi hamnar i ett worst case-scenario, då har vi en form av levande genbank, säger Johnny Norrgård på Gammelkroppa lax AB.

Fortum, som driver åtta vattenkraftverk i Gullspångsälven, bekostar detta pilotprojekt.

– Läget är akut. Om något händer de närmaste åren så att laxen av någon anledning inte fixar sin lek så riskerar den utrotning, säger Marco Blixt, fiskeansvarig på Fortum.

Tanken är att en levande genbank då kan användas för en återetablering i Gullspångsälven.

– Det är en akut insats. Det har gått sämre och sämre för laxen, nu såg det riktigt illa ut i höstas, säger Fredrik Nilsson på länsstyrelsen om det sviktande beståndet av gullspångslax.

Första gången

Det är första gången som insamling av rom och yngel sker på detta sätt. Man har fått tillstånd att ta in rom eller yngel från 40 lekgropar. Från en lekgrop tar man in upp till 100 yngel eller romkorn. Eftersom det kan finnas runt 10 000 romkorn i en lekgrop och svinnet är stort väntas det inte påverka det vilda beståndet.

Förutom personer från Gammelkroppa lax deltar även en grupp finska forskare från Jyväskylä universitet under ledning av Jukka Syrjänen, som har mycket stor erfarenhet av att studera fiskeliv i finska vattendrag.

Håkan Magnusson, miljöutredare vid MTG-kommunerna, Fredrik Nilsson på länsstyrelsen och en grupp från Karlstads universitet är också med vid arbetet i älven. Kommunikationen i forsen sker på en härlig blandning av finska, engelska och svenska.

Det man tar upp blir en blandning av lax och öring, då det är mycket svårt att skilja arterna åt i detta läge.

– Gullspångsälven är speciell, i vanliga fall är laxen större än öring, men i Gullspångsälven blir lax och öring i princip lika stora, säger Johnny Norrgård.

I ett senare skede när de växt till sig kan man skilja ut gullspångslaxarna, som är dem man vill åt.

Klimatförändring påverkar kläckning

Även om det bara är en bit in i februari har många yngel redan kläckts.

– Innan klimatförändringen började bli för påtaglig kanske normal kläckningstid var i slutet på mars eller början av april, men med varmare vintrar blir det varmare vatten och utvecklingen går snabbare, säger Johnny Norrgård.

Gammelkroppa lax, där Johnny Norrgård är vd och delägare, odlar lax och öring för att sätta ut som kompensation för vattenkraftens inverkan. Men man tar också uppdrag som att inventera lekgropar i Gullspångsälven och nu kommer man att föda upp dessa yngel och rom som samlats in från det vilda.

På anläggningen utanför Filipstad har man ett karantänkläckeri där dessa fiskar ska få växa till sig innan de kollas för virus- och bakteriesjukdomar innan de flyttas över till huvudanläggningen för vidare uppfödning.

Ett syfte med projektet är också att att få in genetiskt material som kan användas för att göra den odlade stammen av gullspångslax mer lik den vilda stammen.

Läs mer om Gullspångslaxen: