Istället för att svårt sjuka patienter, som har svårt att lämna hemmet, åker till sjukhus finns det idag ett team som gör hembesök. Det blir ett jobb där patient och vårdgivare kommer nära.
– Vi får möta dem i deras vardag och allt vad det innebär, säger Marie Karlsson, sjuksköterska på mobila närsjukvårdsteamet.
Det mobila närsjukvårdsteamet, som utgår från sjukhuset i Karlskoga, har kontakt med patienter i Karlskoga, Degerfors och Laxå. Några har de telefonkontakt med, men hos merparten gör de hembesök.
Det handlar om kroniskt sjuka personer som exempelvis lever med hjärt- och kärlsjukdomar eller lungsjukdom. Personerna som teamet besöker är multisjuka och har svårt att ta sig till sjukhus för att få vården de behöver.
För att ta sig till sina patienter och har teamet kombibilar och utrymmet behövs. Bakluckan på en av teamets bilar är fullpackad med grejer och sjukvårdsmateriell.
– Det är nästan att vi skulle behöva en släpkärra, säger Marie Karlsson.
Att de behöver en stor bil när det åker ut till sina patienter blir förståeligt när Marie och hennes chef, Lisa Hollsten, börjar räkna upp alla typer av behandlingar de kan utföra hemma hos en patient.
– Det kan vara intravenös läkemedelsbehandling, transfusioner, vaccinationer, akuta provtagningar och omläggningar, berättar Lisa Hollsten sjuksköterska och enhetschef för mobila närsjukvårdsteamet och palliativa enheten på Karlskoga lasarett.
Teamet är uppdelat i två delar. En del som åker på planerade besök och en del som jobbar med akuta patienter vars hälsotillstånd plötsligt blivit sämre. Den planerade delen av teamet har 20-30 patienter som de har kontakt med.
– Vissa har blivit så pass bra att vi nu bara avstämningssamtal en gång i veckan, berättar Marie.
Men hos vissa har de hembesök hos dagligen. Den har typen av vård handlar om att patienterna ska få bättre förutsättningar i sina grundsjukdomar. Det kan handla om att ge antibiotika via dropp i hemmet och att patienten slipper en sjukvårdsinläggning i flera månader.
– Vi är sjukhusets förlängda arm, berättar Lisa och Marie och båda menar att det här är win-win för alla.
Lisa utvecklar fördelarna med teamet och hur de i längden sparar resurser:
– Vi minskar trycket på befintliga vårdplatser till viss del. Under senaste åren har antalet vårdplatser minska både i regionen men även i hela landet, säger hon.
För att få vård av den planerade delen av det mobila närsjukvårdsteamet krävs en remiss från en läkare.
– Det märks när en läkare har kommit på att vi finns. Då trillar det in remisser, berättar Marie.
Man blir mer på samma nivå
För även om teamet har funnits sedan 2017 är det många, även inom vården, som inte känner till att de finns. Det krävs nämligen en remiss från en läkare på vårdcentral eller exempelvis vårdavdelning för att få vård av teamets planerade del och de ersätter inte insatser från hemtjänst eller vårdcentral.
– Vi är ett komplement, säger Marie och Lisa.
De patienter teamet har kontakt med har ofta sökt vård via akuten och det har resulterat att de blivit inlagda på sjukhus under lång tid.
– Då har de gått och blivit sämre under en tid innan de sökt vård, berättar Marie.
Med teamets hjälp har många patienter blivit bättre i sina grundsjukdomar vilket gör att de inte behöver inläggning på samma sätt. Den planerade del av teamet jobbar dagtid under vardagar till skillnad från akutteamet.
Där jobbar det alltid en sjuksköterska och en läkare alla dagar området – oavsett om det är röd dag i kalendern eller inte.
– Det akuta teamet ska inte ha för mycket i planeringen, säger Marie.
Det ska alltså ligga öppet så att teamet är lediga när de behövs.
– Det är som att få ett besök på en akutmottagning, berättar Marie.
De kan också följa upp patienten i hemmet om det skulle behövas. För att en person ska få vård av den akuta delen av det mobila närsjukvårdsteamet är det 99 gånger av 100 igenom samtal från några av teamets samarbetspartners.
– Det är kommunerna, vårdcentraler, mottagningar, ambulans och SOS, berättar Marie och Lisa.
Bra med pannlampa
Att besöka patienterna i hemmet är ett speciellt sätt att jobba på tycker Lisa och Marie. Det gör att de som vårdgivare får en bättre förståelse för patientens situation.
– Säger de att de inte kan sig två trappsteg och vi kommer dit och ser hur det ser ut, då kan vi bättre förstå varför det inte går, säger Marie och tillägger:
– Man blir mer på samma nivå, säger Marie.
Att jobba hemma hos någon med all den medicinska utrustningen som krävs skapar goda möjligheter för teamet att vara flexibla och kreativa.
– Pannlampa är väldigt bra att ha. Det kan vara dålig belysning ibland och då hjälper med pannlampa, säger Marie.
Att vara hemma hos en patient innebär också att träffa alla i hemmet.
– Det kan vara alla från anhöriga till ilskna katter, berättar Lisa.
Några droppställningar är det oftast inte tal om att få med sig till patienterna.
– Tavelkrokar funkar också bra, säger Lisa.