Motiven varierar påtagligt, så även tekniken som används för att framställa dem. Det beror på en enda sak, konstnären som gjort dem blir lätt uttråkad. Från och med denna helg och en månad framöver kan man se hennes alster i Smältarbyggningen.
Det är inte första gången Lina Sandell ställer ut sina konstverk i Smältarbyggningen. Här har hon medverkat tidigare och hon har även ställt ut i bland annat Granbergsdals hytta samt varit med och gästat i Konsthallen i Karlskoga.
Hon är uppväxt i Degerfors, men bosatt i Karlskoga och i grunden är hon utbildad sjuksköterska. I konst och hantverk är hon till stor del självlärd, men har gått Bild och Form på folkhögskolan i Karlskoga samt strökurser i kurbitsmålning.
Kreativ
– Jag håller på med saker hela tiden, är kreativ, säger Sandell och hennes syster, Johanna Nygård, som hjälper till vid hängningen av verken, nickar instämmande. Då Sandell inte målar, i olika tekniker, syr hon kläder eller broderar, bygger saker på gården eller håller på med djuren hon och sambon har.
– Det följer årstiderna lite, så nu blåser jag ur ägg från våra höns och färgar dem inför påsk, jag gör egna äggoljetempera att färga med av äggen, och jag gör färgade ulltussar från våra får att ha i påskriset och så vidare, säger hon.
– Just nu producerar jag även eget papper, men det har inte blivit riktigt bra så jag fortsätter utveckla det.
Hon gör det också med anledning av att hon har ansökt om att få delta i ett slöjd- och hantverksprojekt som Region Värmland anordnar en vecka i sommar, utifrån Agenda 2030-målen kring hållbarhet, då man tillsammans med likasinnade får slöjda på en gammal finngård i norra Värmland.
Kännetecken
Ett direkt signum, som många konstnärer har, tycker hon sig alltså sakna eftersom hon växlar från det ena till det andra för att inte bli uttråkad. Men just växlandet mellan tekniker kanske är hennes kännetecken.
– Ja ett sätt jag ofta jobbar på är att jag gör en akvarell där jag lägger på akryl för att få vitt, istället för att använda papperet för att få fram det vita, och sen fyller jag i detaljer med fineliner-pennor. Men det är också för att det ska gå snabbt, jag har inte tålamodet att göra det med pensel, säger Sandell och visar på exempel där hon i en akvarellmålnings detaljer fyllt efter med smala pennstreck.
Några stora oljemålningar finns också med i utställningen. Två av dem är rena fantasymotiv, medan den tredje direkt syns hämtad från Tilas Stoll, i Persberg.
– Men det är för mycket logistik runt olja. Jag har ingen ateljé och det är mycket som ska plockas fram och tar plats för att sen plockas bort, det är lång torktid och det luktar väldigt, säger Sandell.
Modifierade motiv
Ofta är det naturmotiv i hennes bilder och hon tar bilder med mobilen ute på plats, eller på ett visst inslag som hon vill ha med när hon sen sätter sig att måla.
Nu har hon också börjat göra om kända målningar och placerar andra kända figurer i dem, nämligen Mumin-figurerna.
– Det är min sambo som gillar Mumin och som kom med idén, säger Sandell.
Så kan man exempelvis se Lilla My i en omgjord variant av ”The Swing”, eller ”Gungan” som den heter på svenska, av Fragonard. Leightons ”Riddarslaget” har hon gjort om till till ”I Mumindalens tjänst”, med Mumintrollen som dubbas, och Snusmumriken syns blicka ut över dimhavet, likt vandraren i Friedrichs målning.
Under vernissagen, som hålls såväl lördag som söndag denna helg, finns hon på plats. Därefter kan utställningen ses till den 5 april, på samma tider på Hembygdsföreningen håller öppet.