Hoppa till huvudinnehållet

RÅ om snippadomen: "Grova rättegångsfel"

Publicerad:
Riksåklagare Petra Lundh begär att Högsta domstolen ska pröva fallet med den så kallade snippadomen.
Riksåklagare Petra Lundh begär att Högsta domstolen ska pröva fallet med den så kallade snippadomen. Foto: Henrik Montgomery/TT

Riksåklagaren överklagar den så kallade snippadomen till Högsta domstolen.

– Det har begåtts ett antal fel, grova rättegångsfel, säger riksåklagare Petra Lundh.

En man som tingsrätten dömde för våldtäkt mot en tioårig flicka friades i hovrätten, eftersom det ansågs oklart vad flickan menade med ordet snippa. Enligt hovrätten var det inte bevisat att flickan berättat om en penetration.

Fallet och den friande domen blev mycket uppmärksammad och har bland annat lett till demonstrationer.

Nu vill RÅ att fallet prövas på nytt.

"Bör dömas för våldtäkt"

– Flickans berättelse kan inte tolkas på annat sätt än att han haft sitt finger i flickans könsorgan, därför är det styrkt att han ska dömas för våldtäkt mot barn, säger riksåklagare Petra Lundh.

I sitt beslut begär hon att Högsta domstolen ska undanröja hovrättens dom och lämna målet åter till hovrätten för fortsatt handläggning, eftersom hovrätten enligt RÅ begått flera fel vid handläggningen.

Manifestation mot domen på Medborgarplatsen i Stockholm. Arkivbild.
Manifestation mot domen på Medborgarplatsen i Stockholm. Arkivbild. Foto: Jessica Gow/TT

Riksåklagaren vill att HD uttalar sig på tre punkter. För det första om vilken skyldighet rätten har att klargöra ord eller begrepp i gärningsbeskrivningen som är oklara för rätten och att ta upp frågan om alternativa rubriceringar.

– Man borde ha ställt frågor. Hovrätten borde ha övervägt andra brottsrubriceringar, som sexuellt övergrepp mot barn, säger Lundh.

För det andra vill hon att HD tar upp frågan vilka skyldigheter rätten har i mål med brott mot barn att vidta åtgärder för att klargöra vad barnet menar med ord eller begrepp som är oklara för rätten.

Skyldigheter när barn är brottsoffer

"Domstolen har ett ansvar att avhjälpa otydligheter i brottmålsrättegångar. Jag uppfattar att det finns brister i hovrättens agerande i det här fallet", skriver Petra Lundh i sitt beslut.

Till sist vill hon lyfta frågan om vad domstolen har för skyldighet i förhållande till barn som brottsoffer.

"Barnkonventionen är sedan 2020 svensk lag vilket innebär att domstolar ska beakta de rättigheter som följer av konventionen vid bedömningar i mål som rör barn".

Högsta domstolen har mottagit överklagandet men kan inte säga när man kan ge beslut om fallet ska prövas eller ej. I genomsnitt ligger handläggningstiden på två månader, men det varierar från fall till fall, enligt HD.

Läs också:

"Påtryckningar mot domare skadar förtroendet"Unicef sågar hovrättens arbete med snippadomenDomarna fick slå upp "snippa" i ordboken
Bakgrund

Nämndemän kan ha utsatts för påtryckningar

Den hårt kritiserade så kallade snippadomen har väckt stor uppmärksamhet och protester.

I spåren av uppmärksamheten kallade S-distriktet i Göteborg till sig de två socialdemokratiska nämndemännen. Efter mötet lämnade nämndemännen sina uppdrag och en av dem kände sig utsatt för påtryckningar från partiet.

Enligt Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson har det inte skett några påtryckningar. Häromveckan medgav däremot partiets rättspolitiske talesperson Ardalan Shekarabi att det var fel av S-distriktet att kontakta de två nämndemännen.

Enligt justitieminister Gunnar Strömmer (M) är det allvarligt att de två nämndemännen kan ha utsatts för politiska påtryckningar. "Det är förtroendeskadligt", sade ministern till SVT.

Artikeltaggar

Brott, lag och rättDomstolarGunnar StrömmerHögsta domstolenModeraternaÖverklagandenPetra LundhSocialdemokraternaVåldtäktVåldtäkt mot barn

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.