Vi måste tyvärr förbereda oss för ett långvarigt krig i Ukraina.
Det säger försvarsministern från Arvika, Pål Jonson (M), i en stor intervju om Natoprocessen, det svenska säkerhetsläget just nu och hur utvecklingen kan påverka Värmland.
– Jag är hoppfull för att vi ska kunna bli medlemmar till Natos toppmöte i Vilnius.
Under fredagen och lördagen har Moderaterna hållit sitt så kallade Sverigemöte i Karlstad där partimedlemmar från hela Sverige, såväl statsråd som kommunalråd, träffats.
En av de ministrarna som är i hetluften, försvarsministern Pål Jonson, är på plats. Många frågar honom säkert om Natoprocessen och kriget i Ukraina mellan seminarium och tal på Karlstad CCC.
När han slår sig ner i en fåtölj på femte våningen och kan pusta ut berättar han gladeligen att han har en ledig måndag framför sig och ska åka hem till Arvika.
Lediga dagar kan inte vara så vanligt numer?
– Nej, det är inte så många dagar.
I oktober 2022 utsågs den värmländska riksdagsledamoten Pål Jonson till försvarsminister i den nya regeringen.
Han är kustjägaren som sedan disputerade i krigsvetenskap vid prestigefyllda King’s College i London. Och 2019 blev han Moderaternas försvarspolitiske talesperson efter Beatrice Ask och satt som ordförande i riksdagens försvarsutskott 2020–2022.
Han tog över försvarsministerrollen från socialdemokraten Peter Hultqvist i en helt unik tid: Krig i Europa och Sveriges väg in Nato.
Snart ett halvår på jobbet – har du växt in i rollen?
– Vi är i en situation där det säkerhetspolitiska läget kanske är det allvarligaste sen andra världskrigets slut. Det som tar mycket tid och kraft och som måste få ta mycket tid och kraft är framför allt det militära stödet till Ukraina där vi har presenterat elva stödpaket.
Hur ser du på det ansvaret du har, som försvarsminister i Sverige, när det är krig i Europa?
– Det är den största omställningen av svensk säkerhets- och försvarspolitik sen andra världskrigets slut. Genom Natointegrationen och genom det mycket allvarliga säkerhetspolitiska omvärldsläget.
– Även Ukrainastödet är till stora delar nytt i sin karaktär. Det var ju finska vinterkriget 1939 som vi senast höll på med detta när det kommer till utbildning och att skicka militära stödpaket. Det är stort och det är omfattande.
Pål Jonson säger också att det är ett ”centralt svenskt intresse” att inte Ryssland vinner kriget.
– Skulle Ryssland vinna kriget i Ukraina skulle det skapa ännu mer allvarliga säkerhetspolitiska problem för oss. Jag brukar alltid säga att stötta Ukraina är också att investera i vår egen säkerhet.
Hur ser du på kriget i Ukraina, när tror du att det kan ta slut?
– Jag tror att vi måste tyvärr förbereda oss för ett långvarigt krig. Vi måste ha en uthållighet i detta. Samtidigt kan jag konstatera att det var få som trodde att Ukraina skulle klara av det här kriget och så har man framgångsrikt lyckats vända krigslyckan.
”Säkrare nu än innan vi påbörjade”
Med anledning av kriget i Ukraina gjorde den förra S-regeringen en omvändning i Natofrågan. Nu vill Sverige bli medlem. Men det har kanske inte gått så smidigt som många hoppats.
28 av 30 länder i försvarsorganisationen har ratificerat Sverige. Kvar står Ungern och Turkiet.
Det senare landet har gång på gång visat sig vara svårt för Sverige att övertala, medan statsministern under sitt besök i Karlstad var tydlig med att Ungern gett besked om att landet inte tänker stå i vägen för Sverige.
Planen var att Sverige tillsammans med Finland skulle bli Natomedlemmar samtidigt. Men nu, av allt att döma, kommer Finland släppas in i värmen före Sverige.
Vad betyder det för Sveriges säkerhet?
– Både Sverige och Finland påbörjade den här processen hand i hand och vi vill slutföra den hand i hand. Men det är klart att det är bara Turkiet som kan fatta turkiska beslut och det är bara Ungern som kan fatta ungerska beslut. Jag skulle bedöma att Finland kommer in innan oss och det innebär samtidigt att vi är säkrare nu än innan vi påbörjade, och fattade beslutet om att påbörja medlemskapsansökan, säger Pål Jonson och fortsätter:
– Nu har vi fått säkerhetsförsäkringar från USA, Storbritannien och en lång rad andra länder. Vi har även ett aktivt övningsmönster i vårt eget närområde som naturligtvis skickar signaler till Ryssland. Men vi vill naturligtvis bli fullvärdiga medlemmar av Nato så vi får de fulla försvarsgarantierna och kan ingå i Natos gemensamma försvarsplanering.
Utrikesminister Tobias Billströms besked i SVT:s Agenda var tydligt. Han är övertygad om att Sveriges Natoansökan kommer att vara godkänd till Natos toppmöte i Vilnius i juli.
Är du också optimistisk för att det blir klart då?
– Det första jag kan konstatera är att 28 av 30 av de allierade har ratificerat Sverige och Finland i rekordfart.
Pål Jonson säger vidare att han har nära kontakter med viktiga allierade om fortsättningen i frågan.
– Jag är hoppfull för att vi ska kunna bli medlemmar till Natos toppmöte i Vilnius.
Hur ser du på Ungern och Turkiets agerande i de här frågorna?
– Det viktiga är att vi blir fullvärdiga medlemmar så fort som möjligt och till Vilnius. Sen kan inte vi fatta beslut åt andra länder utan det måste man naturligtvis ha respekt för att de får göra. Vi ser ju starka skäl varför ett svenskt och finskt Natomedlemskap skulle vara bra för oss för att få de här försvarsgarantierna. Men det skulle också vara bra för Nato för det skulle konsolidera och stärka hela den norra flanken i Europa.
Värmland har ändå påverkats av byggnad av totalförsvaret genom att man har fått ett antal myndigheter och etableringar.
Bland annat med anledning av Natoprocessen och kriget i Europa har Försvarsmakten börjat skala upp rejält.
Något som också syns i Värmland. I Kristinehamn har ett nytt artilleriregemente tagit plats och strax inför valet levererade Pål Jonson ett nytt vallöfte för Värmlands del: ett cybersäkerhets-campus, där Karlstad ska ingå.
Ser du någon mer förändring för Värmlands del med anledning av utvecklingen?
– Värmland har ändå påverkats av uppbyggnaden av totalförsvaret genom att man har fått ett antal myndigheter och etableringar. MSB växer och att Myndigheten för psykologiskt försvar är numera etablerad i Karlstad. Vi har Plikt- och prövningsverket som också har expanderat sin verksamhet och vi har ett nytt regemente.
Kan du se ytterligare etableringar här i framtiden med tanke på läget?
– Jag har inga omedelbara besked att ge. Jag uppskattar att Region Värmland, Karlstads kommun och även länsstyrelsen arbetar proaktivt med att skapa så bra förutsättningar som möjligt för totalförsvarsverksamhet att finnas i länet. Det är viktigt för Sveriges försvar.