Hur lång kö och väntetid är det för att få en plats i särskilt boende för äldre, eller en korttidsplats i Degerfors? Hur länge ska man som äldre och vårdbehövande behöva vänta på att få hjälp med toabesök? På förekommen anledning söker vi svar.
Enligt socialchef Marie-Louise Forsberg-Fransson har man under året som gått klarat att hålla den stipulerade kötiden, men särskilt gott om platser är det inte. Det är inte alltid det finns ledig plats i kommunens boenden.
– Jag har inte dagsfärska siffror, men i fredags var det fullt på alla boenden och fem personer stod i kö, säger Forsberg-Fransson den dag vi tar upp frågan med henne.
Tips till redaktionen handlar bland annat om personer som i väntan på plats skickas mellan sjukhus och det egna hemmet.
Forsberg-Fransson berättar att då man fått beslut att man har rätt till en plats, efter den bedömning som görs av personens behov av särskilt boende, säbo, så har kommun högst tre månader på sig att lösa det.
– Klarar man inte det får kommunen anmäla sig själv till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, och hittills har vi under föregående år inte behövt göra det. Men naturligtvis är det knövligt att försöka lösa det då det är fullt, säger Forsberg-Fransson och fortsätter:
– Då får man försöka lösa det genom att se om personen ifråga kan vara hemma med maximala insatser från hemtjänsten så länge, tills det löser sig. Ibland, om de kommit in på korttidsboende får de vara kvar så länge tills det uppstår en plats om man är för dålig. Men är man så dålig att det krävs väldigt mycket medicinska insatser så får man vara kvar på sjukhuset.
Köpa plats
Forsberg-Fransson säger vidare att om det inte går att lösa med hemtjänstinsatser får kommunen i värsta fall köpa plats någon annanstans, men hävdar att man hittills inte haft någon person man inte kunnat lösa frågorna för.
Hon berättar att tanken med korttidsplats egentligen är vistelse i max 14 dagar, i regel en plats då en vårdtagare kommer från sjukhuset men behöver ytterligare rehabiliteringstid och, eller, att kommunen behöver göra erforderliga åtgärder i hemmet eller om personen ska till särskilt boende.
Hur tillgången med platser ser ut varierar väldigt, enligt Forsberg-Fransson. Under hösten har det ibland stått ett par-tre platser lediga, däremellan ingen och när hon började sin tjänst i Degerfors, i juni, var det fullt överallt.
I färdplanen för de kommande åren ska vi försöka tillskapa 24 nya boendeplatser till år 2030
Ann Karlsson Kock, områdeschef i äldreomsorgen, betonar att man inte har något kösystem, utan verkställer efter listan på bifallsbeslut samt att man beaktar vilken enskild som har det största behovet.
– Vi försöker alltid att verkställa skyndsamt och vi har legat väldigt bra till att kunna erbjuda plats, så det rullar på. I dag har vi fem enskilda som har bifallsbeslut på säbo och vi har två lägenheter som ska tömmas, så då kommer det vara tre kvar i kö, säger Karlsson Kock den dag vi tar upp frågan med henne.
– Det svänger fort. I fredags hade vi inga lediga lägenheter och fem som hade beslut om boende, så det sker förändringar snabbt. Sen har vi Slussen, med korttidsverksamhet, men också där krävs SoL-beslut (biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen) och där försöker vi ha lediga platser om akut behov finns, men i första hand ger vi insatser i hemmet, säger hon vidare.
In- och utflyttning
I senaste socialnämndsmötet rapporterades om ej verkställda beslut för sista kvartalet 2022 och där fanns ett ärende inom socialtjänstlagen vad gäller särskilt boende, där man en månad senare än stipulerade tre månader, kunde erbjuda plats.
I samma möte rapporterades om att det fanns en ledig plats på två olika omvårdnadsboenden, således två lediga platser totalt på särskilt boende inom äldreomsorgen.
Man gjorde dessutom en revidering av riktlinjerna för in- och utflyttning i särskilda boenden, där man kortar ner det till en 14-dagarsperiod, mot tidigare en månad.
Skapar fler platser
På frågan om man plockat bort boenden på senare tid, så känner socialchefen inte till det men vet att det gjordes vissa förändringar innan hon började i Degerfors, åren 2019-2020.
Inte heller planerar man att ta bort boenden framgent, i besparingssyfte.
– Nej absolut inte! I färdplanen för de kommande åren ska vi försöka tillskapa 24 nya boendeplatser till år 2030, säger Forsberg-Fransson och berättar att det är särskilda boendeplatser som behövs men i synnerhet korttids- och avlastningsplatser. Med en åldrande befolkning vet man att det är viktigt att få till fler platser.
I åtgärdsplanen för de kommande åren står att Västergården ska utnyttjas maximalt för boende och att där finns möjlighet till 24 nya rum för boende och åtta rum för växelvård/avlastning/korttidsplatser.
– Det går att göra förändringar på Västergården. Där är väldigt fina boenden, med fina badrum och breda dörrar så att där går att vårda även de med rullstol eller rullator. Men däremot är matrummen och gemensamhetslokalerna inte dimensionerade så det passar att sitta för många som har rullstol. Det blir svårt med översikten, så det vill vi utreda ordentligt, säger Forsberg-Fransson.
Olika boendeformer
– Avlastningsplats är till för de som bor hemma och klarar sig med hemtjänst, men där anhöriga jobbar och ställer upp för sin anförvant och för att den anhöriga ska få återhämtning, så får den som vårdas komma på avlastningsplats, säger hon vidare och fortsätter:
– Det blir miljöombyte för den som behöver insatser, men framförallt en andhämtning för den anhöriga som ofta gör ett heroiskt jobb, säger Forsberg-Fransson.
Trygghetsboende har man inget än, men det vill man också titta på i samband med det andra då det är ett starkt önskemål från politiken och behovet syns tydligt.
Det riktar sig till personer som kanske inte behöver lika mycket insatser, men ändå ett tryggt boende, med hiss och annat och det finns också med i Färdplan 2030, som antagits av socialnämnden.
Väntan på toabesök
Så var det det där med väntetiden för toabesök då. Vi har fått in tips om att personer fått vänta i tre timmar.
– Det låter väldigt, väldigt mycket och då har det ingen betydelse om det var dag eller natt. Det jag önskar är att den det rör tar kontakt med mig. Jag vill gärna gå in i systemet och ta ut larmloggor och kolla i våra planeringsverktyg för att göra kvalitetsuppföljning, säger Ann Karlsson Kock och fortsätter:
– Så gör vi då vi får in rapporter om dröjsmål, vi tar ut logglistor och tittar på personen och vem som tagit emot larmet, för att kvalitetssäkra. Tre timmar låter väldigt allvarligt, det är inte ok om det är på det viset.
Finns någon maxgräns för hur lång väntetid det få vara?
– De flesta har fasta besök, men har man behov däremellan så larmar man. Vi har ingen fastslagen rutin men vi eftersträvar att infinna oss inom max 30 minuter inom centrum och på landsbygden inom 45 minuter. Det pågår ett arbete med att se över våra arbetssätt och rutiner, säger Karlsson Kock.
De som rycker ut är hemtjänstpersonalen, men larmet går till Bergslagens räddningstjänst, som skickar ut det till personal i hemtjänsten.
– Ibland kan personalen vara upptagen med någon akut händelse, eller står och duschar någon. Då kan det dra över tiden och man kan inte säga exakta minuter, beroende på om man väntar på ambulans eller så. Men tre timmar är under all kritik, så det vill vi få till oss och göra en utredning på oss själva, var vi har brustit, säger Karlsson Kock.