Insikten om att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget har på allvar börjat sjunka in hos många. I takt med denna insikt har förståelsen för det civila försvaret och vikten av dess återuppbyggnad ökat.
Det civila samhällets svagheter är nästan alltid den första tröskeln som en antagonist kliver över och angriper. Därför måste också det väpnade angreppet, det vill säga kriget, vara dimensionerande för planeringen för civilt försvar – på alla nivåer.
Många av de viktiga samhällsfunktioner som vi tar för givna finns i våra kommuner och regioner. Kommunerna upprätthåller samhällsviktig verksamhet inom till exempel skola, äldreomsorg, räddningstjänst och dricksvattenförsörjning. Regionernas samhällsviktiga verksamhet finns bland annat inom hälso- och sjukvården. Deras beredskapsansvar står i dag att läsa i en lagtext som togs fram i en annan tid, då hotet om krig upplevdes som otänkbart. Detta borde ha setts över för länge sedan. Därför gav regeringen den 30 mars en särskild utredare i uppdrag att utreda vilket grundläggande beredskapsansvar kommuner och regioner bör ha inför och under fredstida kriser och höjd beredskap.
Behovet av en stärkt beredskap har blivit särskilt påtagligt under de senaste årens kriser som drabbat kommuner och regioner på ett omedelbart och konkret sätt. Några exempel är coronapandemin, flyktingkrisen 2015 och de stora skogsbränderna 2018. Det finns många lärdomar att hämta här, inte minst i den förra regeringens bristfälliga hantering av pandemin. Samtidigt måste vi höja blicken. En naturkatastrof eller en pandemi är inte en dynamisk motståndare som aktivt söker efter våra sårbarheter – den är inte en antagonist. Krigets mål är att förstöra och bryta ned samhällets allra minsta beståndsdelar. Det ställer nya och omfattande krav på samhället. Utredningen som tillsatts är ett viktigt steg för att möta dessa krav, genom att förtydliga kommunernas och regionernas ansvar och därmed cementera dem som en central del av vårt civila försvar.
Jag vet att det finns en enorm drivkraft runt om i landet för att bygga upp Sveriges nationella beredskap. På flera håll är det ett arbete som redan är i gång. Regeringen ser positivt på det eftersom upprustningen av det civila försvaret måste ske på alla nivåer, flera fronter och med parallella tidshorisonter. Det handlar om att vidta åtgärder som stärker beredskapen här och nu samtidigt som vi rustar för morgondagen. Tillsammans gör vi Sverige säkrare.
Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar