”Inte en krona extra får kommuner och regioner i år. Inte en spänn, trots att bedömningen från SKR, Sveriges kommuner och regioner, är underskott på nästan 25 miljarder i år”, noterades i en ledartext om vårbudgeten tidigare i veckan. ”Beskedet kommer att bli kännbart i din kommun.”
De mest intressanta reaktionerna på både budgeten och ledaren om budgeten, har kommit från höger. En tidigare moderat kommun- och regionpolitiker från en annan del av landet kommenterar på Facebook ledaren med att ”Både kommuner och regioner är självstyrande med beskattningsrätt. De bör nog först se över sina kostnader och prioriteringar innan de springer till staten. De stora bidragen under pandemin var ett undantag.”
En snabb runda i sociala medier visar att liknande svar delats av andra högerfolk överallt där vårbudgeten diskuterats.
”Varför ropar regioner på hjälp från staten när de har egen beskattningsrätt?”
”Lärare kritiserar vårbudgeten i starkast möjliga termer. Man kunde tro att skolan är statlig. Det är trots allt en statlig budget vi talar om. Det är kommunernas sak att prioritera och fatta anslagsbeslut för skolan. Ingen annan (så länge den är kommunal). Enfald.”
Budskapet är tydligt: Kommuner och regioner får hantera krisen själva, höja kommunalskatten om de inte förmår ”prioritera” bland sina kostnader. Alltmedan statskassan är överfull, statsskulden rekordlåg och de befintliga statsbidragen ordentligt urholkade av inflationen.
Parallellt har skolfacket gått ut och förklarat att det för skolans del egentligen skulle behövas 12 miljarder extra över hela landet för att bibehålla kvaliteten. Men eftersom skolan inte heller fick några riktade tillskott i vårbudgeten, står de enda förhoppningarna nu till kommunpolitikerna att skydda skolan från nedskärningar.
Det är även skolministerns uppmaning. ”Tuffa tider kräver tuffa prioriteringar, och jag förväntar mig inget annat än att kommunerna fredar skolan”, säger Lotta Edholm (L) till facktidningen Vi lärare.
Upp till bevis i Karlskoga nu då! Er högerregering säger att kommunens ekonomi går att fixa utan nedskärningar i skolan. Lärarna i Karlskoga nog redan gett upp om det, men överbevisa dem för all del.
Eller så ska lönebudet i de pågående löneförhandlingarna tolkas som ett högst påtagligt bevis för hur högt skolan värderas i kommunen.
Lönerörelsens riktmärke är 4,1 procent (historiskt mycket men i själva verket en rejäl reallönesänkning med tanke på inflationsnivåerna). Karlskoga kommun erbjöd i ett första utspel … 2,2 procent.
– 2,2 procent är det som är avsatt i budget. Jag vet inte hur det skulle gå att skaka fram mer pengar. Det är så det ser ut i dagsläget, säger kommunens förhandlingschef Elisabeth Högfeldt till tidningen.
Nej, jag vet inte heller. Å andra sidan vet jag ännu mindre hur Karlskoga ska lyckas rekrytera lärare att ersätta de som rimligen redan börjat leta efter nytt jobb nån annanstans.