Skolledarna: ”Svårt att vara stolt över att jobba i Karlskoga”

Publicerad:
Sveriges skolledare i Karlskoga valde att ajournera sin överläggning med Karlskoga kommun. Genrebild. Foto: Pontus Lundahl/TT

Lärarna är inte de enda som tyckte att Karlskoga kommuns bud på 2,2 procents löneökning var ett lågvattenmärke. Sveriges skolledare valde även de att ajournera sin överläggning med kommunen.

– Vi tyckte också att det var ett skambud, säger Ulrika Lagnesjö, ledamot i Sveriges skolledare i Karlskoga.

Deras medlemmar stöttar beslutet som togs om att ursäkta sig från mötet med kommunen.

– De är helt med på att vi måste säga ifrån, säger Ulrika Lagnesjö.

Hon och ordförande för Sveriges skolledare i Karlskoga, Nina Rajaniemi, menar att det finns en fara med kommunens låga bud.

– Risken är att man ser sig om efter andra jobb. Vi har inte valt yrke efter lön men tycker att vi ska ha betalt efter insats. Många vet inte om hur mycket vi jobbar. Det är mer regel än undantag att vi arbetar 45-50 timmar i veckan utan betald övertid, säger Ulrika Lagnesjö, rektor i Karlskoga.

Det är svårt att vara stolt när man jobbar i Karlskoga kommun
Sveriges skolledare i Karlskoga

Att lärare och annan skolpersonal börjar se sig om efter andra jobb är något som redan märks.

– Ökad rörlighet i skolan både när det gäller skolledare och lärare påverkar måluppfyllelsen hos eleverna. Budet som arbetsgivaren har gått ut med kommer att ge en större rörlighet och lönen är en viktig del. Det har varit lågt flera år tillbaka då man inte har lagt på löneutrymmet. Det påverkar arbetsmiljön för arbetsledarna som står i rekrytering mer än vad som skulle behövas, säger Nina Rajaniemi, också hon rektor i kommunen.

Att ständigt behöva rekrytera ny personal är krävande men att inte heller få ny personal är också energikrävande.

– Vi vet inte om vi mäktar med mer. Vi vet inte om vi orkar mer, säger hon.

Att ha en god måluppfyllelse, det vill säga att eleverna klarar de mål som har satts, kommer inte att nås om skolledare och lärare saknas.

– Det här är inte vägen dit, menar Ulrika Lagnesjö och Nina Rajaniemi enigt.

Utgångspunkts

De hoppas och önskar att deras och lärarnas jobb ska värdesättas högre än vad det gör idag och de ska få en bättre förståelse av vad deras jobb går ut på.

– Jag tror att det är okunskap, ovilja tror jag inte att det är, säger Nina Rajaniemi.

Riktmärket är i år 4,1 men kommunen erbjuder 2,2 procent i löneutveckling och det håller inte menar Sveriges skolledares lokala representerar.

– Det ska vara något man utgår ifrån och inte något man frångår. Man har inte brytt sig om det i Karlskoga kommun, menar Ulrika Lagnesjö och Nina Rajaniemi.

Det finns nu en dyster känsla som breder ut sig bland deras medlemmar.

– Man känner sig uppgiven. Alla som jobbar inom kommunen gör sitter yttersta för att vara en attraktiv arbetsplats och man tappar energi när man får en lönesänkning, säger Nina Rajaneimi.

Den känslan fortplantar sig.

– Det är svårt att vara stolt när man jobbar i Karlskoga kommun. Man kan vara stolt över den skola man jobbar på men inte över arbetsgivaren. Lönen är ett sätt att visa uppskattning, avslutar skolledarna.

Lärarna flyr Karlskoga: ”2020 var vi sämst i Sverige”Politiken om lärarlönerna: ”Så risigt ligger vi inte till”

Artikeltaggar

KarlskogaKarlskoga kommunLärareLönerSkola och utbildningSkolor

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Läs vidare