Kommunen gick även förra året med ett stort plus men skuldberget på 2,4 miljarder kommunen och dess bolag kan bli dyrt. Årsredovisningen i Karlskoga för 2022 är ändå en delvis munter historia.
Redovisningen speglar ett händelserikt 2022 i Karlskoga som till en början präglades stort av covid-19 som hade en enorm påverkan på sjuknärvaron. Den ses också som en av anledningar till socialnämndens stora minus på 35,1 miljoner kronor. Den andra nämnden som revisorerna, som finkammat årsredovisningen, är samhällsbyggnadsnämnden som går med ett minus uppemot tio miljoner kronor. Så långt finns inga överraskningar.
Vad som är överraskande är med hur mycket plus går. Målet för god ekonomisk hushållning ligger på två procent som plus i slutet på året. Pluset kommunen går med ligger på över sju procent.
– Det kanske är dags att se över budgetprocessen eftersom vi står här varje år, särskilt när vi gör ett plus på nästan 152 miljoner kronor, sa Tobias Isaksson (V), ordförande för revisorerna, när han presenterade revisorernas summering av 2022 på kommunfullmäktige under tisdagen.
Med tanke på hur läget ser ut för socialnämnden menar Maria Nyberg (V) att ett omtag krävs.
– Vi kan inte hålla på så här. Den är underbudgeterad. De är inte slarvpellar utan den är otroligt underfinansierad. Hade vi haft sämre ekonomi hade vi inte kunnat stryka underskottet, menade hon och ställde frågan:
– Varför går vi på knäna ute i verksamheten när det är plus på sista raden?
Målet för god ekonomisk hushållning ligger på två procent som plus i slutet på året. Pluset kommunen går med ligger på över sju procent.
Vi kunde ha varit djärvare och chansat lite mer.
– Ett nytt överskott. Hur kunde det bli så här? Blir det så här mycket pengar över i en kommun så har vi antingen inte gjort det vi ska eller så har vi för hög skatt. Men det finns ett tredje alternativ, det enda vi vet med säkerhet är att det är osäkert, sa Tony Ring (M), kommunstyrelsens ordförande under det senaste fullmäktige.
Tony Ring förklarar
Han menar att det finns ett problem eller snarare diskrepans med när budgetprocessen drar igång och när kommunen vet vad deras intäkter för nästkommande år kommer att bli.
– Budgeten klubbas i juni och skatteprognosen kommer i april. Det är mycket som hinner hända fram till när det börjar ta effekt. Skatteunderlagsprognos är inte tillförlitlig. Skatteintäkterna blev 50 miljoner mer och det är bra men de kommer inte rätt tid, menar Ring.
Kommunen ska ha 30 miljoner kronor i plus varje år för att klara eventualiteter enligt honom
– Vi kunde ha varit djärvare och chansat lite mer. Att det skiftar så mycket mellan 2021 och 2022 är ren pandemieffekt, sa Tony Ring som ändå tycker att kommunen bör vara försiktig i sin budgetprognos.
En annan svårighet, enligt honom, med att lägga en budget de senaste åren har varit den höga inflationen. I slutet av förra året låg inflationen på 10,2 procent.
När Sverigedemokraterna summerade det gångna året gav de alliansen både ris och ros under tisdagens fullmäktige.
– Det är positivt att hjulen spinner allt fortare, även om det går lite fort och det slirade i början, sa Patrik Nyström (SD).
Men det finns en hel del i hans mening som inte fungerar.
– Man kan starkt ifrågasätta kommunens ekonomipolicy. År 2023 kommer inte att avvika från trenden. Snart har vi en ny budget på plats ska bli intressant om den visar på ett nytt tankesätt, tyckte Patrik Nyström.
Framtiden
Det som i årsredovisningen presenteras som ett möjligt minus och som kan komma att bli dyrt framöver, med tanke på det förändrade ränteläget, är de skulder som kommunen och kommunens helägda bolag har. Totalt uppgår lånesumman till cirka 2,4 miljarder kronor och kommunens del är 400 miljoner.
Kommunens likviditet, alltså den kortsiktiga betalningsförmågan, ligger på 175 miljoner när kommunen stänger dörren till 2022. Det är det fina i kråksången. Det gör att kommunen inte kommer att behöva låna för framtida projekt men de höga räntorna kan komma att påverka även detta.
Det är inget revisorerna anmärker på. Vad de däremot gör nedslag på är sättet kommunen mäter sina verksamhetsmål. Idag finns det fem mål, en god start i livet, ett gott liv, ett gott näringslivsklimat, ett gott miljöarbete och ett gott åldrande. Idag får kommunen godkänt på ett område, ett gott näringslivsklimat och kommunstyrelsen anser att andra är delvis uppfyllda.
– Vi delar inte att målen är uppfyllda. Det tjänar inte att ge sig själv godkänt, sa Tobias Isaksson.