De rika blir rikare och de fattiga blir fattigare – en sanning som kan låta förlegad men som alltjämt tycks stå sig. Dagsfärska siffror från SCB visar att nästan var femte person i både Karlskoga och Degerfors bor i hushåll med låg ekonomisk standard, samtidigt som andelen med hög ekonomisk standard ökar.
Utvecklingen är dock inte endemisk för trakten, utan något som fastslås gälla i merparten av landets kommuner.
– I 216 av landets 290 kommuner ökade andelen invånare i hushåll med låg ekonomisk standard mellan 2015 och 2021. Samtidigt ökade andelen med hög ekonomisk standard i 198 kommuner, konstaterar SCB-utredaren Johan Lindberg, i ett pressmeddelande.
Vad gäller Karlskoga ökade andelen personer i hushåll med låg ekonomisk standard med 1,1 procentenheter mellan 2015 och 2021, från 15,6 till 16,7 procent.
I grannkommunen Degerfors är rubbningen desto kraftigare, där andelen gick från 15,2 till 19 procent, vilket motsvarar en ökning om 25 procent, under samma tidsperiod.
Priserna ökar mer än inkomsterna
När man i stället tittar på inversen, alltså andelen personer i hushåll med hög ekonomisk standard, är den i det närmaste oförändrad i Karlskoga, senast 2,9 procent, medan den ökat något i Degerfors, från 1,7 till 1,9 procent.
– Generellt i Sverige växer grupperna med låg ekonomisk standard i en större omfattning än grupperna med hög standard, säger Lindberg, i pressmeddelandet.
Myndigheten lyfter också hushållens disponibla inkomst som en indikator för den privatekonomiska utvecklingen. I Karlskoga ökade den med 6,7 procent från 238 400 till 254 300 kronor mellan 2015 och 2021, vilket är i enlighet med rikssnittet. Samma siffra för Degerfors ökade i stället med 3,4 procent från 233 600 till 241 500 kronor.
Även om de disponibla inkomsterna för hushållen alltså ökat har levnadskostnaderna också gjort det. Under samma tidsperiod har köpprisindexet i Sverige gått upp med drygt 9,5 procent, vilket trots inkomstökningarna därför talar för en reell sänkning av den ekonomiska standarden.
Man har med hjälp av ginikoefficienten, ett annat viktigt mått på den ekonomiska ojämlikheten, kunnat sätta fingret på vart inkomstfördelningen är som mest skev. I länet ökade ojämlikheten som mest i Hällefors, medan Degerfors hamnar på en fjärdeplats och Karlskoga i mitten med en försumbar ökning.
Ginikoefficienten
Ginikoefficienten är en måttenhet mellan 0 och 1 som visar hur pass ojämnt inkomsterna är fördelade. Om alla hushåll i en kommun har samma inkomst får koefficienten värdet 0 och om ett hushåll förfogar över all inkomst blir den i stället 1. Om koefficienten ökar innebär det att den ekonomiska ojämlikheten ökar, det vill säga inkomstklyftorna.
Under den studerade perioden, mellan 2015 och 2021, ökade ojämlikheten i nästan alla Örebro läns kommuner, bortsett från Lekeberg och Kumla där den minskade minimalt.
Källa: SCB