Sjukvård under kris: ”Vi har en beredskapsplan för oförutsedda händelser”

Larmet går, vi är under attack av fientlig makt. Sverige är i krig och beredskapen höjs. Karlskoga lasarett går upp i högsta stabsläget. Även om vi inte varit i krig på flera hundra år så känner sig sjukhusledningen trygga i sina rutiner.

– Det gäller att hantera verkligheten, så har det varit de senaste åren och nu har vi det här scenarier och då måste vi lösa det på bästa sätt, säger Ulrica Hyvönen, verksamhetschef på Karlskoga lasarett.

– Det som kommer hända är att vi skapar en regional sjukvårdsledning som skickar ut direktiv om vad vi behöver hantera. Det kan till exempel handla om att se till att det finns mat här, finns ordentligt med syrgas, sjukvårdsmaterial och så vidare. Det kan även handla om att vi får direktiv om att så här många fler vårdplatser måste vi ha, säger Ulrica Hyvönen.

Hon säger att Region Örebro län går upp i beredskapsläge

– Vi har tre olika nivåer på beredskapslägen. Det lägsta heter stabsläge, nummer två heter förstärkningsläge och det högsta läget heter katastrofläge.

Just förråd med sjukvårdsprodukter är något som blev aktuellt under pandemin.

– Vi håller på att bygga upp ett regionalt förråd och där ska det finnas sjukvårdsmaterial så vi klarar oss några månader. Det fanns en tid då de stora förråden rationaliserades bort man såg inte de här scenarierna komma. Pandemin lärde oss att vi behöver ha förråd. Nu pratar vi om krig, men en ny pandemi kan komma igen.

Henric Eriksson, biträdande verksamhetschef och försörjningsansvarig på Karlskoga lasarett, säger att i samband med nedrustningen efter Kalla kriget minskades även beredskapsorganisationen och krigshotet likaså.

– Krigshot är något nytt att hantera och därav även beredskapstänket.

Om Sverige hamnar i krig och Karlskoga inte är i närheten av striderna så tror de att lasarettet kommer få ta emot patienter från stridsområdena.

– Så tror jag att det kommer att bli och vanan av att hjälpas åt nationellt har vi sedan pandemin. Under pandemin flyttades många IVA-patienter runt. I början när pandemin bröt ut så hade vi patienter från övriga delar av Sverige. Under ett krig kan våra stora skyddsrum spela in, säger Henric Eriksson.

– Vi har stora skyddsrum på lasarettet, men de har använts till förvaring av diverse material. Man har inte sett behovet av skyddsrum. Vi har nu fått ett uppdrag att förbereda dem igen. I ett skyddsrum har vi haft vårt arkiv. Vilket vi snabbt har flyttat på. Inom 48 timmar ska vi kunna använda skyddsrummen. Vi har plats för 865 personer. Men då handlar det inte om patienter utom om personal och civila personer.

Ulrica Hyvönen berättar att de sedan ett halvår tillbaka påbörjat arbetet med en ny beredskapsplan.

– Den är inte riktigt klar än. Där i finns uppdraget att se vad vi gör med patienterna om det blir krig. Våra skyddsrum är inte gjorde för sjukvård så, men många patienter kan vi flytta ner i källaren. Det finns utrymmen i källaren där vi kan flytta ner vårdavdelningar på och bedriva sjukvård under en period.

De båda ser pandemin som ett uppvaknande inför en stor kris. Något som hände som ingen trodde skulle ske. Ulrica Hyvönen jämför inledningen av pandemin som rapporteringen av ebola i Afrika.

– Det är något vi ser finns, men att det aldrig kommer hit. Så var det med covid 19. Vi såg hur den spred sig, men vi trodde aldrig att den skulle komma hit. Men ganska snabbt var den här.

Pandemin var som en jätteövning i det här med beredskapsförändringar och snabba delar som var tvungna att ändras.

– Det vi lärde oss var att hantera saker på andra sätt. Pandemin föregicks av att vi inte fick sjukvårdsmaterial på grund av en upphandling som inte blev rätt och det var verkligen en ny situation för oss. Så vi har lärt oss mycket de senaste tre åren.

Men pandemin fick många att få upp ögonen.

– Allt i pandemin gick fort och vi fick snabbt ställa om. Kriget i Ukraina pågår nu så därför har vi lite mer tid att förbereda oss i fall kriget kommer till Sverige.

De har idag ingen manual för vad som ska ske om Sverige hamnar i krig. Men Ulrica Hyvönen menar att sjukvården i sig är redo för större olyckor.

– Vi jobbar på liknande sätt i många andra händelser som drabbar sjukvården som stora olyckor med många skadade som en bussolycka till exempel så vi har en beredskapsplan för oförutsedda händelser inom sjukvården och så har vi alltid jobbat. Vi är vana att jobba med beredskapsplaner och katastrofplaner.

Normalt övar man inom vården för stora olyckor och katastrofer. Men även här har pandemin spelat in.

– Vi har inte kunnat öva de senaste fyra tre åren, sedan har vi en omorganisation där vissa patienter dirigeras in till Örebro.

Karlskoga lasarett har ett högt säkerhetstänk och det mycket beroende på att man har både kemisk industri och försvarsindustri med sprängmedel.

– Vi har redan i dag ett katastrofförråd på lasarettet som vi ska använd om det händer en större händelse. Där finns skyddsdräkter och lager av läkemedel och annat som behövs vid en större händelse.

Vid ett förhöjt stabsläge vid krig tror de båda att man måste gör prioriteringar med patienter.

– Det kan handla om vissa mottagningsbesök, årliga kontroller och lättare skador eller sjukdomar.

Henric Eriksson säger att i inledningen av pandemin såg vi ett minskat patientflöde. Personer undvek att i högre grad söka på akutmottagningen av diverse olika skäl. Det var inget vi gick ut och sa, utan det blev så. Det fanns en solidaritet bland befolkningen. Så tror jag det blir vid ett krig också.

Hela verksamheten i dag är beroende av datorer och vid ett krig kan allt slås ut.

– Men det fanns en tid före datorerna och vi klarade av att bedriva en sjukvård då också och den kunskapen finns förstås kvar. När det gäller elektriciteten så har vi reservkapacitet för en tid, vi har en radioteknik som heter Rakel som vi kan kommunicera med andra sjukhus och räddningstjänsten i fall mobilerna slås ut. Driftstörningar har vi planer för, säger Ulrica Hyvönen.

Scenario två är att kriget sprider sig i Sverige och nu bombar man Karlskoga.

– Då blir det nog så att vi kommer koncentrera oss på att ha en akutmottagning, några vårdavdelningar och en IVA-operation.

Henric Eriksson säger att i händelse av krig i närområdet kommer samverkan med närliggande kommuner vara viktig. Gällande bland annat försörjningsfrågor som vatten och värme.

– Mängden av skadade är svårt att veta, men vi har olika lokaler vi snabbt kan öppna upp och använda.

Ulrica Hyvönen säger att om kriget kommer så kommer man troligtvis bedriva en annan slags sjukvård. Då kanske det handlar om att hitta ett golv att lägga skadade på. Sängarna kanske inte räcker till.

De båda lyfter upp det civila samhället som under pandemin ställde upp och hjälpte till.

– Jag tror att befolkningen skulle hjälpa till. Det visade sig under pandemin och det har visat sig i andra krig. Blir det svårt så hjälps man åt.

– Blir det många skadade som kommer in så kontaktar vi gamla sjuksköterskor och annan vårdpersonal som slutat eller gått i pension. Sen kan det finnas andra uppgifter där andra kan hjälpa till.

Beroende på hur kriget blir så kan det bli aktuellt att skaffa lokaler utanför lasarettet.

– Det kan bli aktuellt. Det är sådant vi troligtvis löser på plats. Vi har tält i regionen. I dag har vi en katastrofbil med utrustning för stora olyckor där man behöver ta han om skadade på plats. Vi får börja med att kontakta katastrofbilen som regionen har parkerad i Örebro. MSB har resurser att bistå med vid behov, säger Henric Eriksson.

Henric Eriksson och Ulrica Hyvönen visar runt i källaren där det finns flera skyddsrum. Skyddsrummen är stora och rymliga.

– Här inne hade vi vårt arkiv som nu är flyttat. Nu ska vi göra i ordning skyddsrummen och de ska vara klara inom 48 timmar, säger Henric Eriksson.

Det här är första delen i ”Om kriget kommer”, en artikelserie om vad som skulle kunna hända om Sverige blev attackerad av främmande makt. Hur rustade är vi i Karlskoga och Degerfors? Vad gör vi om kriget kommer ända till oss?

Läs mer här:

Nästa del 20 maj: Hemvärnet: Först på plats om kriget kommer.