Hoppa till huvudinnehållet

Susanne Sjöstedt: Skolans pengar ska räcka till allt mer

Publicerad:

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

I flera Värmlandskommuner serverade man skollunch även under påsklovet i år, som om svensk skola och kommuner i ekonomisk kris verkligen behövde utvidga sitt ansvarsområde med ännu fler tjänster som kostar pengar de inte har.

”Men för barnens skull”, sa man – och tömde skolbespisningarnas frysar på mat. Och de hungriga barnen kom.

Dessa kommuner resonerade nog precis som Vänsterpartiets Maria Nyberg i Karlskoga nu gör när partiet lyfter frågan om att erbjuda skolfrukostar: Låt oss hantera ett trängande behov och så får vi lösa kostnaden sen.

Detta ingår också i skolans kompensatoriska uppdrag. Det handlar inte bara om att stötta kunskapsinlärningen för barn från studieovana hushåll, i tider av ekonomisk kris kommer det att handla om något så basalt som att kompensera för bristen på mat hemma.

Så nu är det inte bara verksamheten skolan redan planerat och försökt budgetera för som blivit väldigt mycket dyrare. I år kommer man dessutom att tvingas ta höjd i verksamheterna för helt nya behov när ekonomiskt utsatta familjer får det ännu tajtare.

Mycket kommer att handla om mat. Från en skolmatsdebatt som fram till för bara något år sedan mest handlade om de gamla vanliga, välkända klagomålen om köttfria måltider, inflationen i efterfrågad special eller att många ungar går till McDonalds istället för skolmatsalen på lunchen , handlar det nu om vilket ansvar kommunerna kommer att behöva ta för att hålla alla unga mätta.

Det handlar om att mycket mer mat går åt i skolmatsalen, om att erbjuda skolfrukostar, om att försöka inventera behoven för matinsatser liknande den i flera kommuner under påsklovet även under det långa sommarlovet.

Men det kommer också att behöva handla om kommunala sommarjobb, om att utvidga sommarlovsaktiviteterna för barn som annars inte har så mycket att se fram emot under lovet – och utrusta fritidsbankerna med mer av allt för att fler ska få chansen att låna utrustning. Det tenderar nämligen inte att bli gratis för kommunerna att ha barn och ungdomar som planlöst driver omkring på stan i två månader.

Det finns säkert många andra behov som lär flyta upp till ytan framöver. Sånt de flesta fram till nu hanterat inom sin egen hushållsekonomi. Behov som kommunerna och regionerna, på ett eller annat vis, kommer att tvingas hantera även om regeringen väljer att återigen inte skicka en enda extrakrona till hjälp.

Skolfrukost är i sammanhanget en ”billig” lösning på ett stort problem. En macka kostar mindre än en stödlärare. En populär lösning därtill, för helt oavsett var man står politiskt verkar förslaget ha starkt stöd – och starkt stöd i forskningen.

Det finns bara fördelar med en satsning på skolfrukost, skrev jag själv i en ledare för ett år sedan.

Men utan att betydligt mer pengar tillförs skolan, fattar jag inte hur man ska ha råd med allt.

Artikeltaggar

BarnHushållKarlskogaSkola och utbildningSkolorSusanne Sjöstedt