Hemvärnet – först på plats när kriget kommer

De första soldaterna vi möter vid ett anfallskrig mot Sverige är troligtvis de lokala hemvärnssoldater från Örebro- och Värmlandsgruppen.

De ska inom sex timmar finnas som de ska skydda och bevaka.vid viktiga objekt som de ska skydda.

Vid ett anfallskrig mot Sverige kan de lokala hemvärnssoldaterna från Örebro- och Värmlandsgruppen vara först på plats. De ska inom sex timmar finnas vid viktiga objekt

Nils Carlsson är överstelöjtnant och chef över Örebro- och Värmlandsgruppen.

– Vi ansvarar för hemvärnet i Örebro och Värmlands län samt värnpliktsutbildningen på Villingsberg. Hemvärnet i de båda länen består i dag av två bataljoner och sammanlagt cirka 1 000 soldater. Vi jobbar lokalt, så bataljonen i Värmland löser uppgifter där och den andra bataljonen är primärt i Örebro län. I varje bataljon finns flera kompanier som ansvarar för viktiga objekt.

Scenariot är att Sverige hamnar under attack och i slutändan attackeras även länet och Karlskoga.

– I dag är vi i grundberedskap, alltså fred och vi är så förberedda vi kan vara i fredstid. Vi har ett koncept som heter ”6, 24, 90”. På sex timmar, från och med att larmet går, ska delar av förbandet var på plats vid det objekt vi ska skydda och bevaka och det är objekt som man redan i dag vet vad det är.

Nils Carlsson räknar upp objekt som är aktuella för hemvärnet att skydda och bevaka.

– Det handlar om viktig civil eller militär infrastruktur, med exempelvis elförsörjning och kommunikationer, det vill säga flygplatser, vägar, järnvägsknutpunkter. Det kan vara viktiga broar och det kan vara hamnar. Allt utom hamnar finns i Karlskoga och Degerfors. I Karlskoga/Degerfors finns en väg som är viktig och det är E18. Det finns även en mycket viktig industri i området. Vi har järnväg och en flygplats.

Alla flygplatser är viktiga säger Nils Carlsson.

– Där får man värdera varje objekt. Vill vi använda den? Vill fienden använda den? Vill inte gå in på hur den diskussionen går till.

När Sverige går in i Nato finns något som kallas värdlandsstöd och det handlar om att Sverige ska stödja och hjälpa styrkor från Nato när de är här.

– Våra län är logistiknav i mångt och mycket. Ska du resa igenom Sverige så passerar man här och då är det viktigt att all kommunikation fungerar.

El- och vattenförsörjning ska skyddas.

– Alla hemvärnssoldater ingår i skydd av ett för dem förutbestämt objekt och dit ska vi på sex timmar, även om det ringer mitt i natten.

Efter 24 timmar ska man vara på plats med huvuddelen av förbandet.

– Alla är inte hemma och kan ta sig till sitt objekt på sex timmar. Men efter 24 timmar ska huvuddelen av förbanden vara på plats. Vi har en lista på prioriterade objekt som är framtagen ihop med länsstyrelsen. Efter 24 timmar så finns vi vid flera objekt. Allt det här sker per automatik. Alla vet vart de ska.

När alla är på plats kommer nästa steg och det är att se var resurserna gör mest nytta.

– Då får man fatta ett beslut, är det någon annanstans i Sverige som det är viktigare? Ska Värmland förstärka Örebro eller tvärs om. Det kan handla om varifrån anfallet kommer, vad fienden är ute efter och så vidare. Ett anfall mot Gotland till exempel påverkar oss på ett sätt och ett anfall mot Oslo påverkar oss på ett annat sätt.

Det sista steget är 90, alltså 90 dagar.

– Det handlar om att vi ska vara uthålliga i 90 dagar. Även om vi är på plats snabbt, så ska vi kunna vara där länge. Och då handlar det om att kunna byta av personal. De som till exempel inställer sig senare byter av dem som var där först. Det kan vara så att Sverige är i krig men att striderna inte är här. Våra soldater har ett civilt liv att ta hand om eller bara behöver vila upp sig.

För att klara av 90 dagar behövs både mat och logi.

– Initialt har vi mat så vi klarar oss. När man sedan kommer upp i de här långa tiderna får man hitta andra lösningar ihop med kommuner, företag och det civila samhället. Logi är tält, industrilokaler, ladugårdar. Finns hotell så använder vi det. Allt sådant har vi rekognoserat redan så det vet vi och till viss delat övat på.

Det första man kan möta lokalt vid ett anfall mot Sverige är hemvärnssoldater. Därefter mobiliseras övriga delar av Försvarsmakten. Beroende på vad som händer förflyttas arméförbanden dit där de behövs.

– Men Hemvärnet är primärt kvar på hemmaplan. Vi har lokala uppgifter och vi har personal som oftast kommer från orter där de befinner sig i sina uppdrag.

Nils Carlsson berättar att de övar ofta.

– Vi övar kontinuerligt under flera helger och kvällar. Vid större övningar testar vi egentligen två saker. Det första är att se till att larmkedjan fungerar så att alla i förbanden blir larmade samt att förbandet löser förhandsuppgifterna. Det andra är att kunna hantera oväntade händelseutvecklingar. Att helt plötsligt få ett nytt objekt eller nya uppgifter.

Det handlar mycket om att träna chefer. Fatta nya beslut, förstå situationen.

– Detta i en situation då telenätet och annan kommunikation kan ligga nere eller vara överbelastad. Då måste beslut tas där och då. Därför är lokalförankringen så viktig för Hemvärnet.

Karlskoga som stad med flera försvarsindustrier kan vara av intresse för en främmande makt, antingen att förstöra, eller för att bevara och inta och det finns med i Hemvärnets planering.

– Ja, så är det och så är det med många objekt. Antingen vill man förstöra en infrastruktur, eller så vill man behålla den för att i ett senare skede kunna nyttja den. Det gäller för alla objekt som vägar, broar och hamnar. Det måste en motståndare alltid värdera. Vad vinner jag på att förstöra den eller vad vinner jag på att bevara den, exempelvis är det inte självklart att man ska spränga en bro.

Nils Carlsson kan se flera scenarier i ett anfall mot till exempel Karlskoga. Det kan handla om kryssningsrobotar. Det kan handla om reguljära förband som anfaller, eller sabotageförband.

– Våra uppgifter är primärt att försvara mot sabotageförband. Att hantera mindre grupper som är där för att sabotera infrastrukturen. Kryssningsrobotar har vi inget eget skydd emot utan det får luftförsvaret hantera och andra förband ur Försvarsmakten hantera. Blir det många sabotageförband så får vi begära in resurser från Försvarsmakten.

Nils Carlsson trycker på att det är viktigt att totalförsvaret fungerar. Att både det civila och det militära försvaret fungerar.

– Det militära försvaret kan fungera en tid, men slutar det civila försvaret att fungera så kommer det militära försvaret också att sluta fungera. Det är viktigt att funktionerna i samhället fungerar, det måste gå hand i hand och den viktigaste uppgiften för oss är att se till att det fungerar.

Det här är andra delen i ”Om kriget kommer”, en artikelserie om vad som skulle kunna hända om Sverige blev attackerad av främmande makt. Hur rustade är vi i Karlskoga och Degerfors? Vad gör vi om kriget kommer ända till oss?

Läs mer här:

Nästa del 27 maj: Tittar på hur civilsamhället fungerar i Ukraina

Tony Ring: ”Vi ska lära oss av Sjepetivka”