Insändare: Ta inte mat på hyllorna för givet

Publicerad:
Insändarskribent skriver att livsmedelsindustrin behöver fler medarbetare. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Fram till 2028 behöver livsmedelsindustrin 20 000 nya medarbetare. Men redan idag har 94 procent av livsmedelsproducenterna svårt att hitta personal. På kort sikt hotas företagens konkurrensförmåga. På längre sikt äventyras Sveriges försörjningsförmåga och krisberedskap, det skriver branschorganisationen Livsmedelsföretagen.

I början av 2021 drabbades den svenska livsmedelsindustrin av den mest extrema kostnadskrisen i modern tid. Globala flaskhalsar, transportstrul, kriget i Ukraina, en rekordsvag krona och ett flertal andra externa faktorer ledde till att livsmedelsproducenternas kostnader exploderade. Det stora flertalet svenska livsmedelsföretag har under den här tiden sett sin lönsamhet och försäljning störtdyka. Kostnaderna är fortsatt höga och krisen är långt ifrån över.

Samtidigt som de svenska livsmedelsproducenterna kämpar med den akuta kostnadskrisen måste man försöka hantera andra minst lika avgörande utmaningar. Den största och svåraste av dessa är den omfattande kompetensbristen. Företagen har i många år haft svårt att hitta personal inom alla utbildningsnivåer. För att få svart på vitt hur kompetensbristen drabbar våra 800 medlemsföretag tog vi nyligen fram rapporten ”Var ska livsmedelsindustrin hitta 20 000 nya medarbetare?”

Det positiva är att livsmedelsproducenterna – trots flera år av svåra kriser – har som ambition att växa. Vår rapport visar att 9 av 10 medlemsföretag vill producera mer mat och dryck under de kommande fem åren. För att klara av detta bedömer företagen att de fram till 2028 behöver anställa cirka 20 000 personer varav en stor del med teknisk eller branschspecifik kompetens.

Problemet är att ingen vet var man ska hitta alla dessa nya medarbetare. 94 procent av våra medlemsföretag har redan idag svårt att rekrytera personal. I takt med att alltmer produktion digitaliseras och automatiseras ökar dessutom kraven på utbildning. Tyvärr finns det knappt några livsmedelsrelevanta utbildningar. Ett av många exempel är slakt, styckning och chark, där det i början på 2000-talet fanns 17 utbildningar på ungdomsgymnasienivå. Idag finns inga av dessa utbildningar kvar. Hålen i den svenska utbildningssektorn är enorma.

71 procent av företagen säger att kompetensbristen hotar deras långsiktiga konkurrenskraft. För 49 procent av företagen har problemen med att hitta rätt kompetens lett till sämre lönsamhet, och 37 procent har avbrutit en planerad produktionsökning. Under sådana förutsättningar blir det väldigt svårt att överleva den ständigt hårdnande konkurrensen från importerade livsmedel.

Om företagen inte kan hålla jämna steg med den internationella konkurrensen kommer de till sist gå i konkurs. Förutom alla tusentals jobb som försvinner så kommer den svenska försörjningsförmågan försvagas. Tiden är förbi när vi kunde ta för givet att det alltid fanns mat och dryck på butikshyllorna. Om det värsta skulle hända kan de svenska livsmedelslagren vara tömda på en vecka. Därför är det viktigare än någonsin att förutsättningarna för svensk livsmedelsproduktion säkras. Och utan kompetent personal produceras inga livsmedel.

Regeringen borde omgående ta fram en nationell kompetensstrategi för svensk livsmedelsproduktion som inkluderar alla nivåer i utbildningssystemet och hela livsmedelskedjan. Vi och våra 800 medlemsföretag står redo att bistå regeringen i detta viktiga arbete.

Björn Hellman, vd Livsmedelsföretagen

Artikeltaggar

DryckerLivsmedelMatMat och dryckUkrainaUtbildning

Läs vidare