Hoppa till huvudinnehållet

Insändare: Låt parkerna blomma för bin och människor

Publicerad:
En del av kommunernas grönytor borde vara blomsterängar, menar <strong id="strong-b766331d0336ecbaff03289cd1b41b19">Elin Burén, odlingsexpert på Nelson Garden.</strong>
En del av kommunernas grönytor borde vara blomsterängar, menar Elin Burén, odlingsexpert på Nelson Garden. Foto: Ulf Palm/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

Genom att låta en liten del av kommunens grönyta bli blomsteräng kan kommunpolitikerna i Örebro län göra en stor insats för den biologiska mångfalden. Tillsammans kan Sveriges kommuner mer än fördubbla den artrika ängsmarken, skriver Elin Burén, odlingsexpert på Nelson Garden.

När det myllrar av liv omkring oss mår också vi människor bättre, men i dag försvinner arter från jorden varje dag. Enligt FN:s expertpanel för biologisk mångfald kan en miljon växt- och djurarter vara utrotade inom ett par decennier.

Utvecklingen är allvarlig. Biologisk mångfald är avgörande för kvaliteten på vår luft och vårt vatten, och utan stora mängder insekter som pollinerar grödor får jordbruket svårt att odla mat. Den biologiska bredden behövs för att bromsa klimatförändringarna och göra samhället mer motståndskraftigt mot naturkatastrofer.

Blommande ängar är en av våra mest artrika miljöer och ger hem åt hundratals växter och djur. Men de blir allt färre – i dag återstår mindre än en hundradel av den ängsareal som fanns för hundra år sedan. I stället täcks stora delar av våra parker, kyrkogårdar och vägkanter av artfattiga gräsmattor.

Bara inom tätorterna i Örebro län finns runt 3 300 hektar grönyta utan skog som är tillgänglig för allmänheten, enligt SCB. Genom små förändringar i skötseln kan kommunpolitiker göra en stor insats för att öka ängsarealen och hjälpa våra viktiga pollinatörer. Om landets kommuner lät bara en tiondel av sina grönytor växa upp till blomsterängar skulle den värdefulla svenska ängsmarken öka med 150 procent. En omställning från artfattiga gräsmattor till blommande ängar minskar dessutom skötselkostnaderna och skapar en vacker miljö där invånarna kan njuta av blommor, fjärilar och bin.

Här är tre enkla, praktiska tips för kommuner som vill främja biologisk mångfald och ge hem åt växter och djur.

1. Kartlägg grönytorna

Inventera vilka av kommunens grönytor som är lämpliga att ställa om till ängar. Läget, markens egenskaper och hur ytan används i dag kan avgöra. Är det en plats där människor har picknick och spelar brännboll passar det kanske inte med äng just där. Glöm inte mindre grönytor som vägkanter, rondeller och skogsbryn.

2. Satsa på inhemska ängsblommor

Titta noga på innehållet och välj en fröblandning med traditionella ängsblommor som blåklocka, prästkrage och klöver – de uppskattas av våra pollinatörer och riskerar inte att tränga undan annan växtlighet. Undvik att gödsla eftersom ängsblommorna trivs bäst i mager jord och vänta med att slå ängen tills efter blomning så att blommornas frön sprids.

3. Bjud in människorna

Bjud gärna in kommuninvånarna att hjälpa till med ängsskötseln för att skapa intresse för kommunens arbete med biologisk mångfald. Dessutom ger det både barn och vuxna en möjlighet att lära sig mer om våra svenska växter och djur.

Vid FN:s konferens om biologisk mångfald i december enades världens länder om nya globala mål för att vända den negativa utvecklingen för jordens arter. För att nå målen behövs både stora och små insatser där varje kvadratmeter äng gör skillnad. Så låt parkerna i Örebro län få blomma ut i sommar – för binas och människornas skull.

Elin Burén, odlingsexpert på Nelson Garden

Artikeltaggar

Biologisk mångfaldBlommorDjur och naturFNSCBVäxterÖrebroÖrebro län