Kommunen tittar på hur civilsamhället fungerar i Ukraina

Degerfors kommun har krigsplacerat all sin personal och tanken är att upprätthålla samhällsviktiga funktioner och att de anställda ska veta vad de ska göra om det blir skarpt läge. Man tittar på hur Ukraina, på ett bra sätt, säkerställer sitt civilsamhälle under kriget.

– Kriget i Ukraina är som ett facit på hur det kommer bli här om vi utsätts för krig, säger Björn Johansson, kommundirektör och säkerhetssamordnare i Degerfors kommun.

Läs också:

– Vi har valt att krigsplacera all personal utan de som är undantagna och är krigsplacerade på annat håll och det gjorde vi redan 2021. Det handlar om att klara av att upprätthålla ordinarie verksamhet även under svåra förhållanden, säger Björn Johansson.

Kommunen skickade in en lista på alla anställda till Pliktverket som gjorde en tillgänglighetskontroll i fall någon var krigsplacerad inom till exempel Försvarsmakten eller Hemvärnet. De som inte var ianspråkstagna krigsplacerades sedan i sina ordinarie anställningar

– Vi har verksamhet som är lagstadgad och den måste vi sköta.

Om Sverige skulle dras in i ett krig så tror Björn Johansson att kunskapen är förhållandevis låg hos allmänheten om vad de ska göra. Han tror att det är så i de flesta kommuner i Sverige. Han tror också att de som har mer känsliga uppgifter vid en kris vet vad de ska göra.

– Men det pågår kontinuerligt ett arbete med att öka den här förmågan och det var så vi tänkte när vi krigsplacerade vår personal. Då vet förhoppningsvis alla vad de ska göra och det är samma sak de gör idag. Det viktiga för oss att veta är om vi har tillgång till personal. Det blir den stora utmaningen om vi hamnar i ett skarpt läge.

Han säger att det viktigaste är att upprätthålla så normala förhållanden som möjligt.

– Vi måste kunna ta hand om våra gamla, barn och svaga, så vi kan frigöra andra resurser som kan vara personer som måste bege sig till andra platser och utföra andra uppgifter och då ska man vara säker på att samhällets skyddsnät fungerar.

Björn Johansson följer med i rapporteringen från Ukraina och tittar särskilt på hur civilsamhället fungerar. Kriget i Ukraina är troligen ett facit på hur det kommer se ut om Degerfors utsätts för ett krig.

– Ukrainarna klarar av att hålla i gång civilsamhället även i städer nära fronten med ett ganska smalt avsnitt mot där det förekommer reguljära strider, men man beskjuter civila mål längre bak. Att klara av det vardagliga och bibehålla mycket av sin civila verksamhet är en av Ukrainas styrkor. Det är det som är det civila försvaret

Degerfors kommun arbetar mycket med säkerhet och beredskap. Just nu håller kommunen på att ta fram så kallade trygghetspunkter dit människor ska kunna vända sig vid till exempel kris eller krig.

– Trygghetspunkter är ett begrepp för en plats som uppfyller ett antal funktioner som vatten, värme, ventilation och kommunikation. Dit ska allmänheten kunna vända sig om det ske något och man behöver hjälp.

Trygghetspunkterna ska aktiveras vid händelse av krig eller vid någon annan kris.

– Platserna kan då bemannas av civilförsvaret eller personal från kommunen. Det är ganska vanligt att man har trygghetspunkterna vid skolor. Där finns oftast kök, duschar, toaletter och tvättmöjligheter. Dessutom är det oftast stora lokaler som tar in mycket folk och där man kan sova om det skulle behövas.

Trygghetspunkterna ska vara utrustade för att klara av att ta emot folk vid en kris och det kommer att krävas investeringar.

– Vi tittar också på att eventuellt bygga ett beredskapskök i någon av skolorna som vi kan ha nytta av redan i dag, men som vid kris kan serva medborgarna. Nu är det flera kommuner i Sverige som bygger upp trygghetspunkter och de kan även användas till att ta emot internflyktingar och det är något man också ser i Ukraina.

Han berättar att man även ser över möjligheten att ha lagrad mat.

– Men det är inte helt enkelt och där behöver man fundera på hur man ska göra. Hur mycket ska man ha, var ska man ha maten och att lokalerna fungerar att lagra mat i.

Både länsstyrelsen och Livsmedelsverket tittar på självförsörjningsgraden i landets kommuner.

– Det man sett är att självförsörjningsgraden är låg och då pratar man om matförsörjningsproduktion. Hur ska kommuners mark användas? Att odla mat eller bygga på? Vi kommer under våren att ha workshops kring självförsörjningen i Degerfors och där kommer frågan att lyftas. Det är en avvägning som vi måste fundera över, säger Björn Johansson.

Det här är tredje delen i ”Om kriget kommer”, en artikelserie om vad som skulle kunna hända om Sverige blev attackerad av främmande makt. Hur rustade är vi i Karlskoga och Degerfors? Vad gör vi om kriget kommer ända till oss?

Läs mer här:

Nästa del 3 juni: Krigsplacerade på jobbet – ett måste om samhället ska fungera under krig