Tony Ring, kommunstyrelsens ordförande i Karlskoga, tycker att kommunen är väl förberedd inför en kris.
– Vi har hittat och ska ta kontakten med en kommunen i Ukraina, Sjepetivka, som har cirka 40 000 invånare och som har en försvarsindustri. Vi vill lära oss hur de arbetar.
Om kriget kommer
Det här är tredje delen i ”Om kriget kommer”, en artikelserie om vad som skulle kunna hända om Sverige blev attackerad av främmande makt. Hur rustade är vi i Karlskoga och Degerfors? Vad gör vi om kriget kommer ända till oss?
Läs också:
Tittar på hur civilsamhället fungerar i UkrainaKarlskoga kommun har, till skillnad från Degerfors kommun som krigsplacerat all sin personal, krigsplacerat nyckelpersoner inom kommunen.
– Det handlar om utvalda personer med militär utbildning bland våra cirka 130 personer med chefsansvar som vi har krigsplacerade.
I Karlskoga finns det över 400 skyddsrum och plats för nästan 36 000 personer.
– Jag skulle nog vilja påstå att vi är väl förberedda och det har historiska förklaringar. Bor man i Karlskoga är man lite förberedd på att något skulle kunna hända på grund av att vi har en försvarsindustri.
Det tydligaste tecknet på att tanken legat med sedan 40-talet är att vi har en så god tillgång av skyddsrum.
– Det är knappt någon kommun som har fler skyddsrum per capita. Industrin hade tidigare stora lokaler i berget för att skydda sig mot eventuellt krig. Så den tanken har alltid funnits i Karlskoga.
Han berättar att på kommuns hemsida finns en karta från MSB över kommunens skyddsrum.
Tony Ring säger att när han prata med folk i Karlskoga så är folk väl medvetna om situationen i Karlskoga men att man samtidigt inte är oroliga.
Däremot tror han inte att medvetenheten och kunskapen om skyddsrummen är så hög i Karlskoga.
– Det där är nog en kunskap som också försvann på 80-talet då det aldrig skulle bli krig. Hade du ställt samma fråga för 50-60 år sedan så tror jag att alla visst exakt vart de skulle.
Han säger att samhället hade ett helt annat sätt att hantera de här frågorna förr.
– Därför är det bra att det civila försvaret jobbar med de här frågorna nu. I dag blir folk strandsatt om elektriciteten går en halvtimme. Samtidigt känns det som att folk är mer medvetna. Invasionskriget i Ukraina har verkligen satt det här på sin spets.
Han berättar att under en större kris går kommunledningen upp i stabsläge och kommunens politiska ansvar tas över av krisledningsnämnden och är samma personer som sitter i kommunstyrelsens arbetsutskott, ksau.
– Vi tar då över beslutsfattandet över alla nämnder. Det är lättare att vi som liten grupp tar beslut som flera hundra annars skulle behöva ta. Vi har övat hur vi ska arbeta i kris. Även övningar på tjänstemannasidan där hade vi en stor övning där vi testade alla system. Men pandemin satte stop för det. Men vi ska återuppta övningarna igen.
Under våren har alla partier i Karlskoga tagit ett beslut om en fullmäktigeberedning. I nya regeringen har man tillsatt en civilförsvarsminister som sagt att kommuner ska lyfta civilförsvarsfrågor. Tony Ring säger att under 70-talet var Sverige ett ledande land när det gällde krisberedskap, men när pandemin slog till hade vi nästan avvecklat allt och vi fick problem.
– Fullmäktigeberedningen är tänkt att bereda såna här frågor så att vi ska kunna ta skarpa beslut. Hur stärker vi beredskapen i vår kommun. Det är ett signalvärde att vi över partigränserna enats om att vi tycker det här är så viktigt att vi har en speciell beredning för att ta frågor som hur vi stärker krisberedskapen i vår kommun.
Karlskoga kommun, har likt Degerfors, följer hur civilsamhället i Ukraina fungerar.
– Efter invasionen av Krim i Ukraina 2014 så gjorde man en extrem kommunreform i Ukraina och det är den reformen som gjort att Ukraina har stora framgångar att stå emot Ryssland. De har organiserat kommunerna och det påminner mycket om Sverige och de har fått hjälp från bland annat SKR, Sveriges kommuner och regioner.
Tony Ring berättar att SKR har ett organ som heter Salar som bland annat, som har jobbat Ukraina. Tillsammans med Salar har Karlskoga kommun letat efter en lämplig vänort och har nu hittat en kommun i Ukraina, Sjepetivka, som har cirka 40 000 invånare och som har en försvarsindustri. En kommun som man vill komma i kontakt med.
– Det är inget som är beslutat och klart än. Vi vill lära oss hur vi ska förbereda oss, men vi har inte en aning om hur det är i skarpt läge. Vi har haft vår industri under två världskrig, men sluppit känna på kriget på riktigt. Därför är det spännande att få kontakt med en liknande kommun i Ukraina och se hur de arbetar när de är under attack.
Karlskoga kommun har trygghetspunkter där invånarna ska kunna samlas.
– Karlskoga kyrka är en sådan punkt och några skolor finns med. Sedan ser vi över lagerhållningen.
Storköket vid Storängen har ett lager där man ska klara av matförsörjningen till våra vårdboenden.
– Det köket är självförsörjande på både vatten och el. När den stora vattenläckan var i Askersund tidigare i år så var det Karlskoga kommun som körde ner vatten dit. Så jag tycker vi är väl förberedda om något skulle hända, säger Tony Ring.
Det här är tredje delen i ”Om kriget kommer”, en artikelserie om vad som skulle kunna hända om Sverige blev attackerad av främmande makt. Hur rustade är vi i Karlskoga och Degerfors? Vad gör vi om kriget kommer ända till oss?
Läs mer här:
Om kriget kommer: Hur rustade är vi i Karlskoga och Degerfors?Sjukvård under kris: ”Vi har en beredskapsplan för oförutsedda händelser”Hemvärnet – först på plats när kriget kommerTittar på hur civilsamhället fungerar i UkrainaKrigsplacerade på jobbet – ett måste om samhället ska fungera under krigUtbildar om krislådan: Klarar du en vecka utan vatten och el?Nästa del 3 juni: Krigsplacerade på jobbet – ett måste om samhället ska fungera under krig