Jag heter Åsa och arbetar som förskollärare i Karlskoga kommun. Har arbetat sedan 1999. Ganska snabbt fick jag ett vikariat på den förskolan jag är på just nu, dock så är jag anställd inom kommunen och har ingen fast förskola utan förväntas rycka in där det behövs.
Min kollega blev tvångsförflyttad till en annan förskola och tvång kallas det då hon inte gjorde det frivilligt... Du förstår att vi trivs att arbeta tillsammans då vi har ett gemensamt synsätt och förhållningssätt i bemötandet med barn.
Jag känner mig inte trygg på min arbetsplats då jag kan tvingas flytta till en annan förskola mot min vilja.
Jag skriver inte till dig för att jag gillar dig. Jag röstade på socialdemokraterna och är lärare, så vi har inget gemensamt... Dock så var jag på plats med barnen från min förskola i Ekemansdalen när nya lekparken invigdes, fin lekpark! Kostade säkert massor med pengar, men väl investerat...
Min sambo är förresten nyinflyttad från Nyköping och jag tog med honom på promenad ner till nya bryggan vid sjön. Fin brygga, kostade säkert massor med pengar men det behövdes vid vår fina sjö! Sedan är det ännu en lekpark under uppbyggnad vid sjön, en riktig äventyrspark som kostar massor av pengar men det finns behov av nya lekparker...
Jag är ingen hockeyfantast men kan tycka att Nobelhallen behöver rustas och tycker att det är bra att investera pengar där för BIK och alla barn som börjar sin idrottskarriär där.
Men vad händer med allt detta då barnen slutar komma dit? Många av de barnen på min förskola har sett Nobelhallen tack vare oss, många av barnen har upplevt Möckeln tack vare oss, många av barnen har upplevt Aggerudspåret tack vare oss, många av barnen har upplevt hälsotrappan tack vare oss, många av barnen har upplevt Alfred Nobels herrgård tack vare oss.
Många av barnen upplever saker för första gången tack vare oss och vad gör de sen!? Jo de berättar för sin mamma och pappa, nästa gång är dem kanske där med sin mamma och pappa.
Jag är förskollärare, jag har ingen arbetsbeskrivning som säger att jag måste göra allt det här, men det gör vi.
Vi skulle kunna sitta på vår förskola och bedriva undervisning och uppfylla våra mål.
Min kollega är VFU handledare och tar emot studenter, vi undervisar dem och ger dem utbildning i allt det kan innebära att arbeta i vår verksamhet. Sedan när de är anställds av kommunen går de in på högre lön än oss, det känns bedrövligt...
Jag vill att barnen ska få med sig historien om Alfred nobel, dem ska få uppleva vackra Rävåskullen, hembygdsgården, Möckeln, Ekmansdalen, biblioteket, Nobelparken, Bofors station, Aggerudsspåret, skogen och alla växter, få lära sig om biologisk mångfald och var vår mat kommer ifrån.
Vi har gjort en äng på vår förskolegård för humlor, bin och fjärilar. Vi har följt fjärilens utveckling från larv, till puppa och till fjäril för att sedan åka till humleträdgården och släppa ut dem. Vi odlar frukter, bär och grönsaker för att barnen ska få lära sig att vi kan odla mat från små frön...
Vad får då jag utav detta? Jo jag får ett leende från barnen och följa dem i deras nyfikenhet och entusiasm, jag möter föräldrar som tycker jag gör ett fantastiskt jobb! Men vad får jag av dig, vad får vi av politikerna i Karlskoga?
Vad ska jag göra med de få slantarna som blir över när jag skattat på 5000 kr? knappast kan jag njuta av dem när jag blir pensionär!?
När ska vi få den uppskattning vi förtjänar, när ska mina kollegors fantastiska arbete belönas? Efter 24 år i kommunen på världens bästa arbetsplats finns det nu flera av mina förskollärarkollegor som säger upp sig, för att dem har fått nog... Jag har fått nog... Hur tänker du Tony Ring?
Åsa, förskollärare i Karlskoga kommun