Krigsplacerade på jobbet – ett måste om samhället ska fungera under krig

Om kriget kommer innebär det för många att de ska åka till sina jobb. Både kommuner, regioner och företag har sin personal krigsplacerade. Det viktigaste är att civilsamhället fungerar, även under en attack.

Allt fler svenskar blir krigsplacerade. Vid årsskiftet var enligt Pliktverket 404 218 svenskar krigsplacerade.

Myndigheter, kommuner, regioner och nu även företag krigsplacerar sina anställda i allt snabbare takt.

För att Karlskoga och Degerfors ska fungera under ett krig så krävs att civilsamhället fungerar. Ett exempel är personal på Bergslagens räddningstjänst som är krigsplacerade på sina jobb.

Peter Backman är räddningschef och förbundschef på Bergslagens räddningstjänst.

– Just nu håller vi på att bygga ut VMA-systemet, (Viktigt meddelande till allmänheten: reds anm), det är tutorna på taken som varnar om något händer. Det systemet ligger under oss och nu håller vi på att driftsätter fler tutor som tidigare legat i malpåse då det inte varit något hot mot Sverige. Bara i Karlskoga har vi driftsatt ett tiotal nya tutor.

Peter Backman säger att tutorna egentligen är det enda som är kvar av det gamla som fungerar än i dag.

– Det är vi som sköter dem och slår på larmet om det skulle vara något. Det är vi och SOS Alarm som har tillgång till den knappen och det är på räddningsledarens inrådan.

Han säger att efter kriget i Ukraina har MSB gjort en utredning om räddningstjänstens framtida roll i civilförsvaret.

– Räddningstjänst i Sverige har 16 000 anställda i dag. Men till 2033 finns en målbild från MSB att vi ska vara 32 000 anställda, alltså en fördubbling av personal på tio år. Men först ska den här utredningen upp till regeringen där beslut ska tas.

I Bergslagens räddningstjänst jobbar cirka 150 personer och om målbilden går igenom så blir de cirka 300.

Det här ska göras genom civilplikt och det kan innebära att man genom mönstring gör sin civilplikt hos Räddningstjänsten.

– Så gjorde man förr i tiden. Man gjorde sin värnplikt hos oss och många blev kvar sedan. Tanken är att vi ska kunna ringa in dem som en mobilisering vid krig. Jag vet inte i dag om det även gäller när vi har stora händelser som skogsbränder eller farliga utsläpp, till exempel.

Han berättar att räddningstjänsten har ett krigsuppdrag.

– Vi ska sanera efter kärnvapen och kemiska stridsmedel. Vi ska även hantera odetonerad granater.

Det ligger även hos räddningstjänsten att transportera skadade från stridsområden.

– Det här är ett tilläggsuppdrag för oss, för samtidigt ska vi klara vårt andra uppdrag vi har under fredstid. Det försvinner inte. Det gör att vi måste börja bygga upp en förmåga som inte finns idag.

Räddningstjänster ute i landet behöver fylla på sina förråd.

– I dag har vi egentligen inget material för att klara vårt krigsuppdrag. Det är det som staten nu ska fylla på våra förråd. Jag utgår ifrån att det börjar redan nästa år. Vi har nu skickat iväg instruktörer som ska lära sig att ta hand om odetonerade granater. Vi kommer även att ha en mer utbildande roll i framtiden.

I MSB:s utredning står det att räddningstjänsten ska förstärkas med materiella resurser och modern teknik anpassad till krigets krav.

– Men jag skulle nog säga att Sveriges förmåga är väldigt låg just nu, det finns i princip ingenting. För tio år sedan hade vi förråd i berget med utrustning. Där fanns gasmasker, kläder, motorsprutor och belysning. Allt sånt är borta i dag. Men nu ska förråden fyllas på igen.

– Man har studerat räddningstjänst i Ukraina och där kan man se att det är oerhört viktigt att det civilförsvaret fungerar. Faller den civila delen så faller allt. Så vår roll i det civila försvaret är viktigt, säger Peter Backman.

Andrea Aloander är regional beredskapssamordnare inom Polisregion Bergslagen.

– Vårt grunduppdrag gäller genom hela krisskalan, upprätthålla allmän ordning och säkerhet och att hjälpa allmänheten. I det civila försvaret är vårt uppdrag att skydda civilbefolkningen, säkerställa civila funktioner.

Det som tillkommer är stöd till Försvarsmakten.

– Det kan handla om att vara behjälplig vid bevakning av skyddsobjekt, det kan vara trafikreglering och hjälpa militären att hämta in personer som inte inställer sig. Vi ska även avdela resurser till särskild gränsövervakning i krig och det under ledning av länsstyrelsen.

Andrea Aloander säger att enligt lagen så ska polisen ingripa mot fientliga soldater.

– Vi ska även vid vissa omständigheter kunna bidraga försvarsmakten med att avvärja mindre fientliga angrepp och det har med vår kombattantstatus att göra.

Polisen kan även få till uppgift att hjälpa till med utrymning och inkvartering.

– Utrymning kan handla om större områden eller städer. Inkvartering är kanske något som man förr använde och det har med mörkläggning att göra så att inte fienden såg oss. Det kan även handla om att vi ska se till att folk håller sig hemma.

Pernilla Rosin är kyrkoherde i Karlskoga församling och hon säger att kyrkan får en viktig roll vid krig.

– Vi har krigsplacerat i princip all vår personal för att kunna vara kyrka om kriget kommer. Vi ska fira gudstjänster, ha själavårdande samtal, kremera och begrava avlidna och allt som hör till kyrkans uppdrag.

Degerfors kommun har krigsplacerat all sin personal.

– Vi har valt att krigsplacera all personal. Det handlar om att klara av att upprätthålla ordinarie verksamhet även under svåra förhållanden. Kriget i Ukraina är som ett facit på hur det kommer bli här om vi utsätts för krig säger Björn Johansson, kommundirektör och säkerhetssamordnare i Degerfors kommun.

Karlskoga kommun har krigsplacerat nyckelpersoner på kommunen.

– Det handlar om cirka 130 personer med chefsansvar som vi har krigsplacerade, säger Tony Ring, kommunstyrelsens ordförande.

Det här är fjärde delen i ”Om kriget kommer”, en artikelserie om vad som skulle kunna hända om Sverige blev attackerad av främmande makt. Hur rustade är vi i Karlskoga och Degerfors? Vad gör vi om kriget kommer ända till oss?

Läs mer här:

Nästa del 10 juni: Utbildar om krislådan: Klarar du en vecka utan vatten och el?