”Det är den där tiden på året” kommenterar en kompis och visar en bild på ett sms från en klassförälder:
"Vill bara påminna er om att i morgon bitti är det sista chansen att lämna pengar till blomma. Det är väldigt få som lämnat hittills, bara 9 stycken. Så som det ser ut nu blir det ingen blomma…… Får jag inte in betydligt fler bidrag lämnar jag tillbaka pengarna.”
60 kronor per elev är summan. 60 kronor gånger hur många i klassen? Och de hittills insamlade pengarna (540 kronor) skulle alltså inte räcka utan att "betydligt fler" betalar? Är det en blomma eller en weekendresa fröken ska få?
En annan förälder berättar en liknande historia: ”Nu samlar vi in avslutningspresenter till personalen så skicka med ditt barn 150 kr med ditt barn senast måndag".
När andra kommenterar att det låter som väldigt mycket pengar, menar en mamma att det väl inte är så mycket att orda om, ”en och en halv flaska fredagsvin, två paket cigaretter, några veckors lördagsgodis.”
Det är så här attackerna på den avgiftsfria skolan också när det inte är skolan själv som kräver matsäck och busspengar utan välvilliga föräldrar i en skolklass som inte tycker att nån hundralapp hit eller dit några gånger under terminen är något att haka upp sig på. Allt annat är ju gratis. Visst är etiketten ändå att fröken får nåt fint vid avslutningar?
Men det är föräldrarna som inte i huvudet omvandlar en 50-lapp till ett par liter mjölk och en limpa. Och dessa är inte undantagen i klasserna.
Det är ju dessutom ”frivilligt” att lägga pengarna. Ingen behöver vara med – men då inte heller räkna med att ha sitt namn på gåvokortet.
Och just eftersom det är ”frivilligt” att vara med vid pengainsamlingar till lärarpresent vid terminsslutet och ”frivilligt” att lägga pengar i klasskassan för skolresa (om den förläggs utanför skoltid) lägger sig skolan sällan i de här småinsamlingarna. Trots att de borde.
De skyfflar över ansvaret för en sammanhållen skola för alla barn på föräldrarna i stället för att ta debatten och markera de två gånger på året det hela ställs på sin spets.
Slopa klassinsamlingarna! Slopa 50-lappen (eller hur mycket inflationen dragit upp summan de senaste par åren) till en present eller avslutningsbukett. Låt de mindre barnen rita en gemensam teckning eller kanske ta några sommarfina gruppfoton på hela klassen ¬– det blir en finfin skärmsläckare på frökens jobbdator och kostar ingenting.
Hitta sätt att hålla ihop ungarna i klassen i stället för att sortera upp dem efter inkomst.
Det finns nog inte en fröken som dessa dagar inte hellre skulle tacka nej alla avslutningspresenter än väcka ångest i flera av sina elever som de vet helt enkelt inte har råd att bidra.