Kommunen brast i hanteringen: ”Det som har hänt får inte hända”

Alva, 18, tog sitt liv år 2021. Under hennes ungdom placerades hon på bland annat ett HVB-hem som senare har visat sig inte haft tillstånd att ta emot personer med Alvas problematik.

– Sånt här får inte hända, säger Johanna Svärd, dåvarande ordförande för socialnämnden.

18 år gamla Alvas bortgång drabbade familjen hårt. Enligt familjen är det på många punkter hanteringen av Alva, och hennes hälsa, brustit. Katarina, hennes mamma, menar att redan när Alva var ett barn var stödet bristfälligt. Alva visade tidigt tecken på att allt inte stod rätt till, men det tog flera år innan familjen fick känna sig hörda.

– Vi stred för att få en utredning länge, och det var först när Alva fyllt 10 år som hon fick sin ADHD diagnos. Sen dröjde det sju år till innan hon fick sin autism diagnos, och det var ändå den jag upplevde påverka henne mest, förklarar Katarina.

Under tonåren utvecklade Alva ett självskadebeteende, och till följd av det placerades Alva på det nyöppnade stödboende CREA i Degerfors. En plats hon enligt Katarina trivdes bra på. I journalanteckningarna som finns framkommer det även att personalen på stödboendet upplever Alvas mående bättre efter flytten dit.

– Alva hann bo på CREA i fyra månader innan ett beslut om att det skulle avvecklas togs, berättar Katarina.

Rädda upp

Degerfors Kommun bekräftar att CREA från start var ett försök att rädda upp kommunens bristande ekonomi, men att planerna inte genererade i den ekonomiska vinst som kommunen hoppats på.

– Vi hade väldigt många placeringar från kommunen på stödboenden runt om i Sverige. Dessa placeringar kostade stora summor, så att starta upp ett eget stödboende gjordes i tron om att kunna flytta hem många placeringar och på så vis spara pengar, berättar Johanna Svärd, dåvarande ordförande för socialnämnden i Degerfors.

Fanns det någon oro om hur beslutet att stänga CREA skulle påverka de ungdomar som bodde där?

– Ett beslut ska aldrig få påverka en individs hälsa på ett negativt sätt, vilket det olyckligtvis gjort nu. Det som har hänt får inte hända, och det är svårt att inte skuldbelägga sig själv i en sådan här situation, svarar Svärd.

Felaktiga grunder

Efter Alvas bortgång har det även framkommit att den placering till ett HVB-hem ett tjugotal mil härifrån gjordes på felaktiga grunder. HVB-hemmet hade inte tillstånd att ta emot individer med Alvas problematik. HVB-hemmet har tillstånd att ta emot personer som ligger i riskzon för att utveckla ett självskadebeteende. Alva hade ett pågående självskadebeteende när placeringen gjordes.

Affärsområdeschefen på det HVB-hem där Alva placerades menar på att det inte går att svara övergripande på hur beslut fattas och vilka de får ta emot, då de trycker på den hårda sekretess som råder. Hen menar också på att det händer att personer som bor på boendet får återfall när de bor där, men att ingen ska vara aktiv när placering sker.

”Är lekmän”

Processen till en HVB-placering går först genom socialtjänsten, det är deras uppgift att ta fram vilka som bör placeras och passande förslag på var. Sedan är det individutskottet som får ärendet på sitt bord, och det är där själva beslutet tas.

Johanna Svärd menar att det är otroligt olyckligt att professioner förlitar sig på varandra vilket i detta fall lett till kostnaden av ett liv.

– Vi som tar besluten om bland annat HVB-placeringar är lekmän som får ett förslag på ett, för individen, passande HVB-hem, men vi har inget mer än godkännandet vi fått från högre instanser att gå på, förklarar Svärd.

När vi kontaktar HVB-hemmet och frågar om hur de har kunnat ta emot en placering de inte haft tillstånd för, svarar affärsområdeschefen att detta inte är något de håller med om, utan att det ska ha skett under korrekta former.

Läs också: