Lions i Degerfors har sålt sin sista kärve: ”Vi har haft så fantastiskt roligt”

Lions club i Degerfors har haft sitt sista styrelsemöte och kassan är tömd. En väl fungerande verksamhet sedan femtio år tillbaka har nu avregistrerat sig och finns inte längre.

Nyligen delade Lions i Degerfors ut stipendium till 15-åriga Elsa Dahlsberg. För vilken gång i ordningen som de uppmärksammade en eller flera i Degerfors är svårt att räkna ihop, men klart är att Elsa blev den sista.

– Vi har bestämt oss för att lägga ner på grund av ålder och visdom, säger Bror Håkansson, president i Lions club Degerfors.

Beslutet att lägga ner har varit långt ifrån enkelt. Det har stötts och blötts och det är inte utan att man märker på de representanter som samlats att det suttit långt inne.

– För mig har det varit ett svårt beslut, säger Bror eftertänksamt.

Lions startade i USA 1917 och kom till Sverige trettio år senare, 1947. Nio år därefter startade man upp en sektion i Degerfors.

Bror Håkansson har varit en del av Lions verksamhet sedan 1977 och berättar att man då hade 43 medlemmar. När man nu avvecklar, nästan 50 år senare, var medlemsantalet 14.

– Vi har försökt att värva nya medlemmar, men det har varit svårt att få tag på folk som vill jobba ideellt, säger Bror.

Hög medelålder

Tio gånger per år har styrelsen träffats och lika många gånger per år har man haft medlemsmöten. Möten som ofta handlat om att de förkovrat sig i något ämne.

– Vi har ofta haft något föredrag eller någon annan upplevelse, så det har varit väldigt trivsamma möten, säger Per-Ove Lundgren.

Även om det kommit in några yngre på senare år är medelåldern relativt hög och de känner att det var dags att avveckla.

Anekdoterna runt bordet haglar när Bror tillsammans med Stefan Fejes, Mimmi Öxne, Per-Ove Lundgren och Åke Schwartz går igenom både gamla minnen och nya händelser.

För Lions medlemmar har det handlat om att dra in pengar för att oavkortat kunna skänka vidare till behövande eller för de som förtjänar att uppmärksammas lite extra.

Pengarna drogs in genom olika försäljningar eller evenemang. Och som återkommande ämne nämns julkärvarna som de tillsammans gjorde i ordning och sen levererade till sina kunder.

– Bror Ohlsson hade en plåtverkstad där vi skar till julkärvarna med plåtsax. Och i Fjugesta, hos doktor Gustavsson, band vi ihop dem, säger Bror och fortsätter lite småskrattande:

– Jag minns när tandläkaren höll på att skära fingret av socialchefen i Degerfors.

– Ja, då var det livat, säger Åke Schwartz.

Degernässimmet som Åke var initiativtagare till är en annan aktivitet som dragit in pengar till föreningen.

– Efter sju år la vi ner. Det blev för kallt i vattnet, säger de.

Dessutom läste de på lördagar in veckans alla nyheter från Karlskoga Tidning och Karlskoga Kuriren åt synskadade i Degerfors.

– Vi var då 40 medlemmar som jobbade två och två. Så det blev var tjugonde helg som vi läste in. Ibland läste vi in någon fräckis och ibland någon snäll historia. Det var jättekul och väldigt uppskattat, minns Bror.

Men en av de populäraste aktiviteterna har varit Lions tjejfest som man hade i Karlskoga.

– Vid ett tillfälle hade vi 550 kvinnor som vi serverade. Vi hade artister som Lasse Berghagen, Robert Wells och Little Mike, säger Stefan.

Finns inte längre

De senaste åren har de flesta aktiviteter för att få in intäkter uteblivit, först på grund av pandemin och senare för att man inte kunnat rekrytera nya krafter.

– Vi har fortsatt tack vare fem lokala sponsorer. De har hjälpt oss med bidrag som vi kunnat använda till de planerade aktiviteterna och det allra sista kronorna lämnade vi ut till Elsa, säger Bror och fortsätter:

– Vi är avlarmade och vi har tömt våra kassor. Vi är avregistrerade hos bank och skattemyndigheten från första maj. Och det känns viktigt att kommunens invånare får veta att vi inte finns längre, säger Bror.

– Ja, Lions har varit ett begrepp i Degerfors och vi har varit förknippade med Lions, fortsätter Stefan och vänder sig till sina vänner runt bordet.

Att det funnits och fortfarande finns en stor glädje och gemenskap i sällskapet råder inget tvivel om. De skrattar och fyller i berättelserna åt varandra eller bara fortsätter på nästa.

– Vi har gjort så otroligt mycket grejer och det känns bra, men det är lite vemodigt att det är över. Sen är det en otroligt fin kamratskap i den här klubben och vi har haft så fantastiskt roligt tillsammans, avslutar Bror.