Hoppa till huvudinnehållet

Knappa marginaler gjorde kravmärkningen ofruktsam

Publicerad:
Love Tallmyren
love.tallmyren@karlskogatidning.se
Morgan Bråtner, som driver gården tillsammans med bröderna Mikael och Andreas, har på grund av knappa marginaler fått övergå till konventionellt jordbrukande.
Morgan Bråtner, som driver gården tillsammans med bröderna Mikael och Andreas, har på grund av knappa marginaler fått övergå till konventionellt jordbrukande. Foto: Per Lindgren

Vi har nyss berättat om att Örebro län rankas högt på en lista som kartlägger landets ekologiska jordbruk. Men att vara Krav-bonde kostar och för vissa lantbruk är priset helt enkelt inte ekonomiskt gångbart. Så är fallet för familjen Bråtner utanför Åtorp, som efter många år nu fått övergå till konventionell odling.

Att det på bönder ställs hårdare krav vad gäller ekologiska åtgärder är sedan länge vedertaget. Det är vad en stigande klimatoro och en tilltagande global uppvärmning innebär för jordbruken.

Den fortsatt höga inflationen, en historiskt hög styrränta och dyrare priser på el, bränsle och andra väsentliga varor gör ett annat klimat, det världsekonomiska, minst lika bistert.

Effekten? Hushållen konsumerar mindre mejeriprodukter, mängden mjölk ökar och priset som bönderna får betalt pressas nedåt - samtidigt som det för samma bönder blivit dyrare att producera samma mjölk.

Morgan Bråtner med några av mjölkkorna. Arkivbild.
Morgan Bråtner med några av mjölkkorna. Arkivbild. Foto: Bengt Björk

Det är två kamper i två oförlåtande klimat som dagens lantbrukare ställs inför. Att få ihop ekvationen är för många en svårlöst uppgift och det är också skälet till att Bråtners Gård strax utanför Åtorp inte längre kan klassas som ett ekologiskt jordbruk.

– Vi är inte en Krav-gård längre. Vi får för dåligt betalt för mjölken, uppger Morgan Bråtner som tillsammans med bröderna Andreas och Mikael driver gården.

Vänder på slantarna

Beslutet gäller från och med juni och det var man, enligt Bråtner själv, tvungna att fatta för sin egen överlevnad.

– Det är lite synd men vi måste tjäna pengar för att ha något att leva på.

Med de små marginalerna vi har blir det inte mycket extra över.
Morgan Bråtner

Numera bedrivs gården därför på konventionella villkor, vilket ställer färre och lägre krav på bland annat gödning, bekämpningsmedel och djurfoder. Det sistnämnda är också där skon klämmer i Bråtners fall, som menar att det är fodring av korna som ställt till med problem.

– Det spannmål vi odlar själva är inte tillräckligt mycket så vi har fått köpa in ekologiskt kraftfoder och det är dyrt. EU-stödet har inte räckt långt heller så för oss har det blivit för liten skillnad mellan kostnaderna och det vi får för mjölken, till slut var det inte värt det, förklarar han.

Så hållbart det går

Till sak hör att det så kallade a contopriset, den summa mjölkbönder får ut vid försäljning, åkt på upprepade sänkningar och att det senast i april sjönk till 444,3 öre per kilo för konventionell mjölk och 500,8 öre för ekologisk. Detta sker samtidigt som mjölkpriset i butik stigit med uppemot 50 procent sedan förra året.

– Hur mycket mjölk vi producerar skiljer sig från år till år, men förra året sålde vi 1,8 miljoner kilo och med de små marginalerna vi har blir det inte mycket extra över. Det behövs mer om en gård av den här storleken ska klara sig, klargör Bråtner.

Bonden Bråtner väljer dock att inte gråta över spilld mjölk och blickar trots allt framåt med hoppfullhet, då han uppger att man med eller utan miljöstämpel ändå kan bedriva ett hållbart jordbruk.

– Jag tror att vi har goda förutsättningar att klara oss som konventionella uppfödare och odlare. Det blir enklare att få fram foder och vi kan använda ogräsbekämpning eller konstgödning, men på ett miljövettigt sätt. Det blir så hållbart det går, vi kommer inte att göra något sådant i onödan, utlägger Bråtner och fortsätter:

– För korna eller hur vi producerar mjölken blir det ingen skillnad, det handlar mer om fodret och hur vi odlar det. Vi hoppas att marknaden snart vänder och att vi kan uppnå mer lönsamhet framöver, avslutar Bråtner.

Länet tar storkliv på nationell ekorankning
Arkivbild.
Arkivbild. Foto: Bengt Björk

Artikeltaggar

DegerforsEkologisktJordbrukLantbrukMiljöÅtorp

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.