Varför detta fokus på små barn?

Svar till Catarina Lindström ”Varför denna rädsla för män i kvinnokläder?”

Först en liten rättelse. Jag heter Malmberg, inte Holmström. Men jag förstår ju ändå, och säkert alla läsare, att det är mig hon åsyftar. När man sticker ut hakan får man vara beredd på en käftsmäll.

Ledaren som kommenteras:

För det andra måste jag väl trösta alla oroliga och upprörda liberaler med att detta är helt mina egna åsikter. Det har säkert alla som följer Liberalerna redan förstått, och inte enbart insändarskribenten U.P. Mina krönikor skriver jag enbart i mitt eget namn, och de har inget med min partipolitik att göra. Jag har varit noga med att hålla rågången.

Jag vill vara tydlig med att jag inte lägger mig i vad vuxna män, eller kvinnor, väljer att göra av sina egna liv. De får klä sig precis som de vill. Den striden tar inte jag. Det jag vänder mig mot är att man medvetet riktar sig till små förskolebarn. Att man riktar sig till så små barn måste, i mina ögon, bero på att man vill påverka dessa så tidigt som möjligt.

Den fråga som jag då ställer mig, även om ingen annan vill eller orkar ställa den frågan, är – Varför? Allt som vi vuxna medvetet ägnar oss åt brukar ha ett syfte. Varför skulle vi annars lägga tid och kraft på något?

Varför detta fokus på så små barn, som borde få ägna sig åt sina barnsliga lekar. Vi talar om riktigt små barn, under fem, sex år. Inte tioåringar, som Catarina var när hon fick se Christer Lindarw.

Varför denna sexualisering av små barn? Dragquins är bara en liten del av denna sexualisering.

Jag skrev också i min krönika om den könsförvirring som råder hos många tonåringar. Vilka tjänar på denna förvirring? Möjligen läkemedelsindustrin, som säkert tjänar bra pengar på livslånga behandlingar. Att denna vård och operationer även påverkar vårdköerna är väl bara en bisak?!

Det finns bestämmelser att det är vård som inte kan anstå som skall gå först i kön. Tydligen betraktas denna förvirring som livshotande hos unga tonåringar. Att de som sedan ångrar sig behöver mer och fortsatt vård, är väl också bara en bisak?! Nu stack jag ut hakan igen!

Att jag drar ut konsekvensen av att påverka riktigt små barn, till att det faktiskt kan bidra till ännu mer förvirring när de växer upp, är jag måhända ensam om. Men jag personligen kan tydligt se att detta kan bli en konsekvens. Därav min upprördhet