Hoppa till huvudinnehållet

Socialnämndens tf ordförande svarar: ”Vi utgår från barnets behov”

Publicerad:
Anna Blomquist (KD) är tillförordnad ordförande i socialnämnden.
Anna Blomquist (KD) är tillförordnad ordförande i socialnämnden. Foto: Kajsa Juslin

Socialförvaltningen har utrett frågan om Eva, barnen och hennes föräldraförmåga samt barnens behov.

Förvaltningen har sedan levererat sina utredningar till Socialnämnden i Karlskoga som bedömt om frågan ska drivas vidare rättsligt.

Vann vårdnadstvist mot socialen: ”Mina barn förtjänar att få växa upp med varandra”

– Vi ska utgå från barnets behov så som det står i lagstiftningen, säger Anna Blomquist (KD) tillförordnad ordförande i socialnämnden.

Hon uttalar sig inte om det enskilda fallet, men menar att det kan handla om behov hos barnet, att vårdnadshavaren behöver mer stöttning eller liknande anledningar som gör att man inte flyttar hem alla barn i en familj samtidigt.

– Vårdnadsöverflytt är något som socialnämnden prövar efter ett par års placering i familjen och sen ansöker om hos tingsrätten, säger Blomquist.

Är det något ni gör om ni anser att det behövs?

– Ja, eller generellt gör vi det om barnet varit placerat i två år. Lagstiftningen kom till för att barnet som varit placerad en längre tid ska får kontinuitet och veta vad som är planerat för hen, säger Blomquist.

Gör ni det på alla barn som är placerade två år eller mer?

– Nej inte på alla. Det kan vara andra faktorer också, men vi tar inga beslut i nämnden utan det görs rättsligt.

Kammarrätten och förvaltningsrätten har gett avslag och sagt att ni ska verka för en återförening. Ändå ansöker ni om en vårdnadsöverflytt, varför?

– Men att verka för en återförening är grunden för alla. Sen beror en återförening på situationen. Det kan vara behov hos barnet som gör att en återförening inte kommer längre än umgänge på helger. Eller så kan det bli så att man flyttar tillbaka barnet till vårdnadshavaren, men målet är att barnet ska återföras till föräldrarna.

Om Örebro tingsrätt nu beslutat att det inte ska ske någon vårdnadsöverflytt, ger man sig då?

– Det beror på vad de angett för skäl i domen. Jag kan inte säga generellt att vi inte överklagar eller att vi alltid överklagar.

Kammarrätten, förvaltningsrätten och Örebro tingsrätt säger att ni ska göra på ett annat sätt, men ni ser ändå att ni kan komma att överklaga?

– Oavsett var domslutet kommer från så läser vi igenom och tittar på svaren. Sen gör vi en bedömning om de haft rätt/vi haft fel eller om vi ser en anledning att överklaga.

Är det prestige att driva ärendet vidare?

– Nej, vi utgår från barnets behov.

Efter att socialförvaltningens egna utredningar inte hållit rättsligt kan man då överväga att använda en utomstående part för att bedöma en föräldraförmåga?

– Nej, det ser jag inte, inte generellt. Domarna har vi alla möjlighet att ta del av och där får alltid vårdnadshavaren svara. Men vi får sätta oss ner i det enskilda ärendet, men generellt ser jag inte något behov av en extern part.

Föräldrabalk (1949:381)

6 kapitlet 8 §: Har ett barn stadigvarande vårdats och fostrats i ett annat enskilt hem än föräldrahemmet och är det uppenbart att det är bäst för barnet att det rådande förhållandet får bestå och att vårdnaden flyttas över till den eller dem som har tagit emot barnet eller någon av dem, skall rätten utse denne eller dessa att såsom särskilt förordnade vårdnadshavare utöva vårdnaden om barnet.

Frågor om överflyttning av vårdnaden enligt första stycket prövas på talan av socialnämnden. Lag (2006:458).

Artikeltaggar

Anna BlomquistKammarrättenKarlskogaKristdemokraternaÖrebro tingsrättÖverklagandenPolitikSocialnämnder

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.