Hoppa till huvudinnehållet

Vill att staten betalar för kontanthanteringen

Publicerad:
Insändarskribent menar att staten bör ta kostnaderna för kontanthantering.
Insändarskribent menar att staten bör ta kostnaderna för kontanthantering. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Detta är en åsiktsartikel och innehållet är skribentens eller skribenternas egna uppfattningar.

När Bankomat lät fråga invånarna i Örebro län om vem de tycker bör finansiera kontanthanteringen var svaret tydligt: Åtta av tio anser att det bör vara staten. Som en följd av konsumenternas minskade efterfrågan på kontanter har flera företag minskat sina kontanttjänster, vilket har gjort Sverige sårbart och ökat behovet av statliga insatser, skriver Nina Wenning, vd för Bankomat AB.

Vi på Bankomat ser på nära håll hur svenskarnas betalningsvanor snabbt förändras. Från år 2016 till 2022 har uttagen i Bankomats automater minskat med 41 procent. Sverige är ett av de länder i världen där övergången till digitala betalningar går snabbast. I dag genomförs 80 procent av alla transaktioner i butik med kort.

Samtidigt spelar kontanter fortfarande en viktig roll, i synnerhet för människor i digitalt utanförskap och för samhällets krisberedskap.

För att vi ska kunna använda kontanter behövs en infrastruktur för kontanthantering i samhället. Men när färre människor betalar med kontanter, så minskar de ekonomiska incitamenteten för privata företag som exempelvis värdebolag och handlare att hantera kontanter. Konsekvensen är att flera aktörer som erbjuder kontanttjänster har slutat med eller minskat sin verksamhet.

I dag tar staten ett mycket litet finansiellt ansvar för att kontanthanteringen i samhället ska fungera. I stället är vi beroende av kommersiella aktörers vilja att hantera kontanter. Riksbankskommittén konstaterar i utredningen Tryggad tillgång till kontanter från 2018 att ”Sverige är ett av de länder med minst offentlig inblandning i kontantkedjan och där marknadskrafterna spelar störst roll”.

Bankomat har därför låtit Kantar Sifo fråga svenskarna om vem de tycker bör ha det huvudsakliga finansiella ansvaret för kontanthanteringen – staten eller kommersiella aktörer. Fler än åtta av tio invånare i Örebro län, 82,6 procent, svarar att staten bör ta hela eller det huvudsakliga finansiella ansvaret. Endast 10,0 procent anser att ansvaret helt eller huvudsakligen bör ligga på kommersiella aktörer.

Vi på Bankomat håller med. Det är orimligt att privata aktörer ska fortsätta att finansiera en samhällsviktig verksamhet som saknar kommersiell bärkraft. I stället bör staten ta ett finansiellt ansvar för kontanthanteringen. Konkret bör staten se till att människor kan betala räkningar över disk, göra det billigare för butiker och restauranger att lämna in dagskassor och få tag på växelpengar samt minska kostnaderna för att transportera kontanter.

Nyligen presenterade Anna Kinberg Batra utredningen ”Staten och betalningarna”, som bland annat haft i uppdrag att tydliggöra statens respektive näringslivets ansvar för kontanthanteringen. Tyvärr saknades konkreta förslag i utredningens slutbetänkande.

Nu ligger utredningen hos regeringen. Min förhoppning är att regeringen lyssnar på det svenska folket och tydliggör att staten ska ta det finansiella ansvaret för att upprätthålla den samhällsviktiga kontanthanteringen.

Nina Wenning, vd, Bankomat AB

Artikeltaggar

Anna Kinberg BatraBrott, lag och rättButikerKantar SifoNäringslivPolitikSamhälleUtredningarÖrebro län