Markägarnas inflytande i fjärrvärmeprojektet är begränsat, säger den juridiska expertisen. Styrelseordförande Per-Olow Linder uttrycker att ersättningen för markupplåtelse ”kanske är en bra deal”. Kommuntoppen Anneli Mylly (V) beklagar sig över att parterna inte kommit överens.
Markägarnas ersättning i fjärrvärmeprojektet: Några ören per kvadratmeterFjärrvärmesatsningen mellan Degerfors och Karlskoga har väckt starka åsikter. Inte minst hos berörda markägare, som tidningen pratat med i en tidigare artikel.
Energibolagen har skickat ut avtal för markupplåtelse inför byggstarten i början av augusti. Ersättningen för nyttjanderätten är blygsam, det handlar om ören per kvadratmeter och år.
Ulf Jensen, professor inom fastighetsvetenskap vid Lunds universitet, är expert på fastighetsrätt. Han menar att man som markägare, i fråga om ersättning eller placering av ledning, inte har mycket att sätta emot i ett projekt av den här typen.
”Ledningsrättslagen ger ledningsinnehavare tillgång till andras mark. En markägare som vill slippa ledningsrätten måste kunna visa att ledningen inte är nödvändig eller att den kan dras på annat sätt. Detta är oftast ganska svårt”, skriver Jensen i ett mejl till redaktionen.
Han menar också att ersättningen är illa beryktad.
”När det blir tvist om ledningsrätter handlar det därför för det mesta om ersättningen. Ledningsrättslagen är ökänd för de låga ersättningsnivåerna.”
Begränsat svängrum
Professorn resonerar dock att man som markägare kan göra vissa försök att pressa upp ersättningen.
”Jag uppfattar det som att energibolagen vill ha markägarnas medgivanden innan lantmäteriförrättningen genomförs. Markägarna är inte skyldiga att lämna sådana medgivanden eller ens ett svar inom viss tid”, skriver Jensen.
Det står samtidigt klart att lantmätare ska genomföra förrättningen även utan medgivande, för att besluta om dragning och ersättning. Detta kan dock överklagas i mark- och miljödomstol, Jensen fortsätter:
”Energibolagen ska då stå för alla rättegångskostnader, alltså även den juridiska hjälpen till markägarna. Sådana rättegångar kan bli ganska dyra och därför är det inte ovanligt att ledningshavarna lämnar generösa erbjudanden om ersättning för att slippa sådana kostnader.”
”Kanske är en bra deal”
När tidningen når kommunstyrelsens ordförande Anneli Mylly (V) har hon svårt att uttala sig.
– Jag har inte varit involverad så det är svårt att ha åsikter. Det är tråkigt att man inte kommit överens med markägare. Men projektet har ett miljösyfte så det är samtidigt viktigt att få ledningen på plats, säger Mylly.
På samma tråd ansluter Degerfors Energis styrelseordförande Per-Olow Linder.
– Både ersättningen och placeringen av ledning är en operativ fråga, det har inte styrelsen med att göra. Men jag hoppas och tror att man kan lösa det här så att båda parter blir nöjda, säger Linder.
– Det finns ett motstånd till det här inom vissa led och många har försökt att omkullkasta hela grejen och det är tråkigt. Vi har fått 61 miljoner i stöd för att driva det och vi måste göra det vi kan för att hantera rådande klimatutmaningar, fortsätter han.
Vad tycker du om att markägare får några ören per kvadratmeter och år?
– Det kanske är en bra deal, men jag kan inte svara på det enskilda fallet. Jag vet inte vad som är en rimlig kostnad, svarar Linder.
Linder får frågan om vilken nytta det gemensamma fjärrvärmenätet kommer att ha för de båda kommunernas medborgare.
– Nyttan är att få ner koldioxidutsläppet. Det kommer också bli möjligt att få ner priset eftersom man med kort intervall kan ändra vilken riktning man tar energin ifrån.
Läs artikeln om markägarna: