Sedan årsskiftet har hela tolv procent av de som var anställda inom Kriminalvården vid det nya året sagt upp sig. Det rapporterar Sveriges radio, Ekot. Håller uppsägningar samma takt som hittills kan en fjärdedel ha sagt upp sig i slutet av året.
– Det är schysst att jobba inom kriminalvården men vi måste ha schyssta förutsättningar för att kunna göra ett bra jobb. Man kan inte gå till jobbet och veta att man inte gör ett bra jobb, säger David Andergard, som är regional samordnare för SEKO i region Mitt.
Siffrorna är Kriminalvårdens egna och gäller för uppsägningar fram till juli i år. Att hela tiden behöva utbilda ny personal och att personalen inte stannar så att de får erfarenhet är något som gör fackförbundet SEKO mycket oroade för säkerheten på svenska anstalter och häkten.
Samtidigt som fler slutar finns ett ökat behov av kriminalvårdare då det råder överbeläggning på både fängelser och häkten. Det har på kort tid skett en stor förändring i antalet uppsägningar. För fyra år sedan låg siffran över uppsägningar på fem procent enligt Ekot.
Håller takten i sig över antalet uppsägningar kommer, enligt SEKO, en fjärdedel av alla kriminalvårdare ha sagt upp sig vid årets slut.
– Det handlar om 2 500 anställda på två år. Samtidigt ska vi öka med 5000 anställda enligt Tidöavtalet, vilket är en utopi, men regeringsbrev är till för att följas, säger David Andergard.
Avbryter utbildning
Han är själv kriminalvårdare i botten och har jobbat på anstalten i Karlskoga och ser nu flera problem som Kriminalvården står inför nationellt, regionalt och lokalt.
– Det råder kompetensbrist och vi ligger jättemycket efter i vår region i att utbilda nya kriminalvårdare.
Det gör att de som blivit tillsvidareanställda och som ska få sin 24 veckor långa grundutbildning måste avbryta den för att komma tillbaka till anstalten.
– De måste hem för att vi inte har resurser på hemmaplan. Jag har förståelse för att man måste lösa bristen men det får inte bli standard, säger Andergard.
Det får både privata och jobbmässiga konsekvenser för de anställda.
– Vi ska vara stolta och utbildade tjänstepersoner men det blir stress och press. För de som har kompetensen blir det många uppgifter. Det finns många moment man måste kunna utföra på en anstalt och är man inte grundutbildad får man inte göra dem.
Att skaffa exempelvis barnomsorg för att plötsligt jobba kväll, natt och helg när den anställde var planerad för att studera dagtid kan bli tufft menar Andergrad för den som är ensamstående förälder i yrket. Den avbrutna utbildningen tas upp igen så att den anställde får rätt kompetens även om det idag kan bli ett glapp.
Drar folk
I Karlskoga finns ännu en utmaning.
– Industrin behöver mycket folk.
Privatsektorn menar han kan erbjuda helt andra löner än Kriminalvården där en ingångslön kan ligga på 26 000-27 000 kronor i månaden.
– En stor omsättning på folk håller lönerna nere.
För honom måste det finnas ett långsiktigt perspektiv inom Kriminalvården.
– Vi kan inte tänka att det kommer in någon ny för det finns inte någon ny. Det är jätteviktigt att behålla den personal vi har och stimulera de vi har så att de vill vara kvar.
Dagens överbeläggningar menar skapar fler problem än en högre arbetsbörda.
– Vi får dela upp lokalerna för behandlingsprogram och verkstäder. En avdelning kör förmiddag och en annan eftermiddag. Det skapar oro och rastlöshet, säger han.
En annan problematik tycker Andergard är att många klienter lider av psykisk ohälsa som riskerar att inte få tillräckligt med ro. Kriminalvårdens koncept med bättre ut än in menar han inte kan efterlevas.
– Bättre ut får vi stryk på.
Skitsvårt att få folk
Att ge vård, vilket är Kriminalvårdens huvuduppdrag, tycker han hamnar i skymundan. David Andergard är oroad för framtiden och ser att det finns risker med att Kriminalvården inte kan bibehålla säkerheten.
– Det är skitsvårt att få tag på folk som vill stanna och vara kvar. Våra medlemmar får ännu mer att göra och går man en man kort och måste lära upp en ny får vården ta stryk.
David Andergards bild av läget är inte densamma som Kriminalvården lokalt har i Karlskoga.
– Här på Karlskogaanstalten ser vi inte de siffrorna som det talas om i Ekots inslag, vilket vi är tacksamma för, skriver Susanne Rydén, kriminalvårdsinspektör på anstalten i Karlskoga, i ett mejl.
Sedan förra sommaren har 50 kriminalvårdare rekryterats lokalt.
– Anledningen till att vi det senaste året haft ett omfattande rekryteringsarbete beror på att anstalten har expanderat och att vi därför behövt, och fortsatt behöver, rekrytera både kriminalvårdare och annan personal, skriver Rydén.