Först kom torkan och sedan kom störtregnet. Vädrets makter verkar inte vilja ge med sig.
Och för bönderna innebär extremovädret problem som kan likställas med sommaren 2018.
– Denna sommar har varit en av de värsta jag har varit med om, säger Magnus Tuulik, som driver två gårdar, Spjutbäcken i Kristinehamn och Lövnäset i Bjurtjärn.
I slutet på maj steg temperaturen bortemot 25 grader och i juni var det extremt varmt i stora delar av landet. Många bönder fick problem med att skörda på grund av torkan. De flesta hoppades på regn – och regn kom det verkligen.
I juli regnade det dubbelt så mycket som ett normalår. Regnovädret, som döptes till Hans, har påverkat stora delar av Värmland, som bland annat trafiken, vägar, hushåll och jordbruket. De personer som kanske har blivit värst drabbade av vädret är bönderna.
En av de som har jobbat i extremovädret är entreprenören och bonden Magnus Tuulik. Han driver två gårdar med djur och har 160 hektar mark att sköta. Dessutom arrenderar han mark.
På grund av torkan och regnet har han inte kunnat skörda sina marker som han brukar.
– Skörden är förskjuten med minst en månad på grund av extremovädret. Både tröskningen och gräset. Vi har potatis som vi odlar och delar av den börjar ruttna. Det är mycket potatis som vi inte kommer att kunna sälja, berättar Magnus Tuulik.
Matbrist
Normalt sett brukar Magnus Tuulik ta upp färskpotatisen i slutet av juli, men i år har han fått skjuta på det på grund av regnet.
Det ser inte så ljust ut i nuläget
– Jag säljer fem olika potatissorter och allt är ekologisk. Det har stått vatten mellan raderna vilket gör att potatisen kan börja ruttna. Det är svårt att ta hand om de potatisar som är fina och det är svårt att sortera fram, säger Magnus Tuulik och tillägger:
– Jag vill lagra fram till maj nästa år för då använder jag eget utsäde och köper litegrann. Om det ruttnar går det inte att använda som utsäde. Det medför att det kommer att fattas utsäde nästa år.
Han tror att det kommer bli en svår höst.
– Det kommer fattas halm, torrfoder, spannmål och det kommer vara potatisbrist om det fortsätter i den här riktningen. Priserna kommer nog att stiga och det kommer fattas råvaror i affärerna. Det kommer inte vara som vanligt och utsädet kommer bli problem. Jag vet inte hur det här ska sluta, det ser inte så ljust ut i nuläget.
Så länge regnet håller i sig försvårar det för att få fram hö och torrfoder till djuren.
– Kör man så skvätter det upp jord och lera, det går inte att skörda. Sedan blir det djupa spår och gräset blir kladdigt med jord och annat, då blir det jordbakterier och det är giftigt för djuren. De ska äta gräs och inte jord.
Det är svårt att rusta sig för framtiden
Magnus har ett 50-tal nötdjur samt grisar, får och höns.
– Jag behöver nog 600 rundbalar plus 100 halm och 20 till 30 ton spannmål. Jag har skördat ungefär en halv skörd. Jag vill gärna ha torrhö för torrhöet håller i flera veckor. Det är rätt stora mängder jag behöver ha för att klara vintern.
Kan behöva slakta djur
Om han inte får ihop tillräckligt med hö och balar kommer han att behöva slakta en del av djuren.
– Jag har redan skickat en del djur på slakt. Jag har ett 20-tal kor och jag hade tänkt att öka till det dubbla, men just nu ser det inte ut som jag kan utöka kossorna. Jag ska se över hur jag gör med fåren. De är mer betesdjur och jag kanske kommer minska ner på dem och slakta en del tjurar. Det är inte roligt.
Han beskriver att denna sommar går att jämföra med sommaren 2018, när det var extremtorka.
– Jag vet inte om detta året är värre än 2018. Jag tror vi kommer få leva med extremväder framöver. Det är svårt att rusta sig för framtiden. Som jordbrukare är man väldigt väderberoende. Det tänker man kanske inte på om man har ett kontorsjobb när man har sin lön och maten finns i affärerna. Mat behövs, om extremoväder fortsätter kommer det bli tufft framöver.
Vid sidan av sitt jordbruk driver Magnus maskinstation och kör på entreprenad åt andra bönder. Vintertid plogar han snö och sandar i stan på uppdrag av LBC.
– Man behöver ha flera sysslor vid sidan av när man inte har en stor gård för att klara sig som jordbrukare i dag. Jag har en del mark. Köpte en gård i Bjurtjärn så jag har två gårdar, säger han och förklarar:
– Jag tycker det är bättre om det finns mindre gårdar blir samhället inte lika påverkat vid utbrott av exempelvis salmonella, köttet och maten blir också godare för man pysslar mer om djuren när man har en liten gård.
Magnus Tuulik är hoppfull att vädret ska vända.
– Alla bönder väntar att det ska bli en lucka med regnet på en eller två veckor. Då hinner man rätta till en hel del. Det behöver vända. Jag hoppas på ett stabilt läge där det inte regnar på en månad, avslutar han.