Vikariekostnad i hemvården gör mångmiljonförlust i socialnämnden – igen

Nästan 20 miljoner minus – igen. Så ser prognosen ut för helåret vad gäller socialnämnden i Degerfors. Till största del beror det på ökade vikariekostnader som, tvärtemot den färdplan man antagit för att minska kostnaderna, har ökat rejält.

För perioden 1 januari till sista juli i år gör socialnämnden ett underskott på 16,6 miljoner kronor. Helårsprognosen pekar på en negativ avvikelse om 19,6 miljoner kronor jämfört med budget.

Nämnden har, som bekant, brottats med omfattande underskott i åratal och det tycks inte gå åt rätt håll i år heller, trots att man hade räknat med det. Inte minst trodde man den antagna Färdplan 2030, med diverse åtgärder för att minska kostnaderna, skulle hjälpa upp resultatet.

– Det beror dels på alla kostnadsökningar som vi inte kunde ha en aning om för drygt ett år sen, dels på löneökningar som bara de gör 6,6 miljoner kronor. De minus vi redan hade räknat in ganska snart efter att löneavtalet var avslutat, låg på ungefär 12 miljoner kronor. Sen har det tillkommit ytterligare saker vi inte hade räknat med, dels på bidragssidan där en miss i ansökan gör att vi inte vet om vi får bidrag, dels kraftigt ökade kostnader och i synnerhet på vikarier och övertid inom hemvården som stuckit iväg, säger socialnämndens ordförande Torbjörn Holm (V).

Ambulans fick vända

– Vi har haft och har fortfarande strukturella problem inom äldreomsorgen, där vikarieanskaffning gör att vi går väldigt mycket back. Folk har varit sjuka och sen har vi en ökad arbetsbörda efter pandemin, då sjukvården tenderar skicka hem folk tidigare och mindre välplanerat, säger Holm och tillägger:

– Till och med har vi i år haft folk som blivit hemkörda med ambulans, men där ambulansen fått vänt tillbaka innan den hunnit halvvägs tillbaka för att köra in vårdtagaren för intensivvård. Naturligtvis så är sjukvården hårt belastad efter det som varit, de ligger efter med mycket arbete.

Holm menar också att vikarietillsättningarna inom äldreomsorgen är efterdyningar av heltidsreformen.

– Det vi kan göra är att vädja till samtlig personal att tänka en gång extra, om det kostar extra eller inte, för att få alla på banan, säger vice ordförande i socialnämnden, Ingela Sundberg (M).

Digitala hjälpmedel

– En annan sak vi jobbar med strukturerat handlar om att hitta digitala alternativ när det gäller övervakning av patienter och medicin.

Det kan väl inte ersätta personal?

– Nej men det kan vara till stor hjälp, speciellt då man pratar om personer som bor illa till och kanske en viss del av hjälpen man har kan fås via läkemedelsrobot, säger Holm.

– Vissa vårdtagare i kommunen har bara har tillsyn en gång under natten. Det är väl lysande om de kan få in en tillsynskamera istället, för såväl den enskilde som vårdpersonalen. Ofta är det direkt efter de blivit väckta som risken för fallolyckor är som störst, säger Sundberg och menar att genom en tillsynskamera slipper vårdtagarna bli väckta.

På frågan om det inte även handlar om integritetskänsla, svarar Holm:

– Precis, men det går att rikta kameror på olika sätt, det kanske inte behöver vara hela rummet.

– Sen är det så att det kameran tar in sparas inte. Det är en ögonblicksbild där och då, det finns inte på något minneskort som finns kvar, säger Sundberg.

Ökad belastning

Den ökade belastningen på personalen kommer sig, enligt Sundberg, också av att det under året varit mycket fler sjukskrivningar men också fler fall av vård i livets slutskede, vilket krävt extra personal.

Är det mer sjukfrånvaro på grund av de delade turerna?

– Nej vad gäller den delen finns en motion från Kristdemokraterna som besvarats, att det här kommer vi titta på och försöka få igång nåt åt under 2024. Men det är också så att vi måste ta hänsyn till lagändringen 1 oktober när det gäller 11 timmars dygnsvila, som komplicerar saker litegrann, säger Holm men betonar att ambitionen är att komma igång men nån form av försöksverksamhet kring att fasa ut delade turer nästa år.

Typiska minusposter

När gäller institutionskostnader, som brukar vara en minusorsak, ligger nämnden ganska bra till.

– Det som drar iväg där handlar om familjehemsplaceringar och det har varit ganska många såna på senare tid tyvärr, men där har vi inte politiska möjligheter att påverka, säger Holm.

– De som placeras behöver det, det kan vara förenat om man inte gör det, som i fallet med Lilla hjärtat, säger Sundberg.

Vad gäller försörjningsstöd, också en faktor som brukar dra ned resultatet, sänktes budgeten för det med 3 miljoner kronor för ett par år sedan, men i år gör man cirka 2 miljoner kronor i underskott på det.

– Glädjande är dock att antalet som behöver försörjningsstöd minskat kraftigt de senaste två åren. Men mängden pengar man får i stöd, riksnormen, gick upp 8,6 procent i år. Då vi betalar ut närmare 20 miljoner i försörjningsstöd per år, kan man men enkelt matte konstatera att det gör en ökning med 1,7 miljoner, säger Holm.

Utöver ökad norm har det på hyran blivit en snittökning på 3-5 procent, elkostnaden är en annan bit i sammanhanget som man inte vet var det hamnar i höst liksom resekostnader, för de som behöver hjälp med det.

– Antalet personer som får försörjningsstöd har minskat med i runda slängar 150 personer under första halvåret, men det betalas ändå ut mer pengar per person, säger Holm.

Krav mot hemtjänsten

Holm nämner det man in affärsvärlden brukar kalla vinstvarning.

– Även om det här är frågan om motsatsen får vi från socialnämnden gå till kommunstyrelsen och fullmäktige och tala om hur det ser ut och ha en diskussion kring vad som kan göras, säger Holm.

Holm och Sundberg hade också gjort en skrivelse, som nämnden ställde sig bakom, där nämnden kräver att hemvården ser över rutiner för inkallande av vikarier och att förvaltningsledningen håller nämnden underrättad. Vidare att medarbetare gör sitt yttersta för att undvika vikariekostnader och i första hand använder sig av bemanningsenheten för att säkerställa att nödvändiga vikariat används så effektivt som möjligt.