För 50 år sedan argumenterade en amerikansk juridikforskare, Christopher Stone, för att träd, skogar och sjöar borde få egna juridiska rättigheter. Det blev en världsomspännande debatt som stannade av men på nytt börjat röra på sig. I Ecuador blev det en ny grundlag 2008 och Bolivia stiftade en lag om moder jords rättigheter 2010. Det svenska sametinget har erkänt deklarationen om moder jords rättigheter som också presenterats för FN. Flera andra länder har hakat på. I Nya Zeeland har man gjort naturen till en egen juridisk person. Ett skogsområde erkändes 2014 och en flod tre år senare. Det var en uppgörelse mellan Nya Zeelands regering och en maoristam som ansågs har andlig koppling till floden. I Spanien fick en saltvattenslagun egna juridiska rättigheter. Det är det första fallet i Europa.
Vi vet idag att en miljon arter hotas av utrotning. Detta har gjort att allt fler människor och organisationer engagerar sig. Man för naturens intressen till domstol. Så gör man också i Sverige. Barn och ungdomar och andra medborgare i Aurorarörelsen stämmer staten för att man inte följer de miljölagar som den själv har stiftat. Domstolen har godkänt att föra en sådan process. Det ska bli intressant att se hur den rättegången slutar.
Martin Hultman vid Chalmers Tekniska Högskola leder ett forskningsprojekt som ska undersöka möjligheten att erkänna Vätterns juridiska rättigheter. Vättern är Europas största dricksvattentäkt och den borde skyddas bättre än nu. En halv miljon människor får sitt vatten därifrån. På senare år har man upptäckt förhöjda halter av PCB, kvicksilver och PFAS i flera fiskarter. Den berömda vätternrödingen är en av dom. Dessutom ligger det utsläpp från Karlsborgs flygplats kvar på sjöbotten och riskerar att sprida sig i ekosystemet. Ändå får militären fortsätta flyga där
I forskargruppen finns kompetenser från olika områden och Hultman hoppas att man 2025 ska ha ett konkret underlag för hur naturens rättigheter ska passa in i eller anpassas till en ny lag.
Men att få egna rättigheter för naturen kommer inte att bli lätt. Det är en fråga med många aspekter som ska in i en så tydlig lagstiftning som möjligt. Förutom vetenskapliga kunskaper är det också juridiska, filosofiska, etiska, miljömässiga och moraliska synpunkter som, antar jag, måste finnas tydligt skrivna i en sådan lag.
Alla vill ha en jord som går att leva på och ambitioner finns men arbetet går alldeles för sakta och alltför många inflytelserika människor inom näringslivet i världen motarbetar arbetet trots att de håller på att såga av den gren de sitter på. Så låt oss hoppas och ge allt stöd vi som enskilda människor kan ge Aurora- rörelsen och forskargruppen som förbereder Vätterns rättigheter.
Solveig Olsson Klimatnätverket