Stina Gray brinner för sagor, myter och sägner och när hon arrangerar sina sagovandringar vill hon att du ska bli berörd och inspirerad.
Hon är född i Stockholm, bodde några år i Nya Zeeland och kom till Karlskoga för tre år sedan. Hon brinner för sagor, myter och sägner av alla de slag, både de hon skriver själv men även andras. Hon berättar dem både på svenska och engelska.
– Jag har varit fascinerad av sagor sedan jag var liten och älskade att skriva berättelser när jag växte upp.
På en öppen scenkväll i en festival i Småland med omkring 100 personer i publiken gav hon sin första muntliga berättelse när hon var runt 19 år.
– Jag var så nervös, det var jätteläskigt. Det var en saga som jag fortfarande älskar att berätta, den är inspirerad av en dröm jag hade. Jag blev helt chockad över responsen när flera ur publiken kom fram efteråt och berättade att de blivit både berörda och inspirerade. Jag kände vilken kraft det var.
Sökte sin egen stil
Där såddes första fröet till det muntliga berättandet. Då visste inte hon att det var något man kunde arbeta med.
– Jag hade aldrig träffat en storyteller som berättade sagor på det viset.
Stina läste till etnolog på universitetet och jobbade på att hitta sin egen berättarstil.
– Jag kom i kontakt med en fantastisk berätterska, Anna-Julia Agoston, i Stockholm. Hon hade kurser och workshops, det var nånting med det som lockade så jag deltog i en workshop. Det ledde till en sju månader lång utbildning hos henne 2016, där jag fick fördjupa mig i teknik och berättarkonst.
Stina gillar att skapa upplevelser av det muntliga sagoberättandet som är magiskt och förtrollande, som berör och inspirerar. Hon använder olika röstlägen och instrument och skriver sånger där åhörarna kan sjunga med.
– Jag gillar ordet hjärtevärmande, så ska det kännas! Jag älskar att berätta och dela med mig till både barn och vuxna.
Sagovandringarna gör hon på många olika sätt, gärna med naturen som inspiration.
– Naturen blir liksom levande på ett annat sätt genom berättelserna och lär människor om skogens vett och etikett. Det finns gamla folksagor och myter som blivit bortglömda, sånt jag känner att vi fortfarande behöver bli påminda om.
Miljön är viktig
Det kan vara berättelser om olika växter, olika djur som bor i skogen och folktro, väsen tomtar, troll, vittror och huldror.
Hösten inspirerar Stina då vill hon samla sin publik vid en brasa och berätta spännande och rysliga saker.
– Mina berättelser ska lämna lyssnarna med en pirrande positiv känsla, det är viktigt för mig, vi behöver såna idag. När man lyssnar på sagor, speciellt djupare berättelser, kan det väcka mycket inombords. Det är man inte alltid beredd på. Det kan hjälpa oss att få nya insikter och visdomar men även hjälpa oss att möta vissa känslor vi har inom oss.
Stina tycker det är speciellt att lyssna på någon som berättar muntligt, som människor gjort sedan urminnes tider innan vi hade böcker.
– Man kan säga att jag är en berättare som brinner otroligt mycket för läkande kraft.
Stina lägger ner mycket arbete innan en föreställning och hon har även en garderob med sagokläder.
– Ofta hittar jag på något som passar i stunden. Det är just mötet med publiken som tar fram det jag vill berätta här och nu. Sagan ska komma från mitt hjärta och min egen relation med den.
Stina hävdar att sagorna har en läkande kraft och vill oss något gott.
– Vi kan bli så tyngda av allt galenskap i världen, vi behöver sagor som berör och inspirerar oss att känna att jag kan göra skillnad, jag kan göra något gott.
Berättarskola
2022 startade hon sin berättarskola med fyra elever som gick online i ett halvår.
– Det var helt fantastisk fint. De fick mig att känna att det går att göra detta även online.
I oktober har hon en berättarkurs som är mestadels online och anpassad efter varje elev. Den kommer att avslutas med en stor sagofest på hembygdsgården i Aggerud.
Senare i år arrangerar hon två musik- och berättarföreställningar tillsammans med sin partner, organisten Riccardo Gnudi, i Karlskoga kyrka: ”Franciskus av Assisi” och en tolkning av Selma Lagerlöfs ”Legenden om julrosorna”.