Hoppa till huvudinnehållet

Regeringen lovar pengar mot invasiva arter

Publicerad:
Jättelokan är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Ändå sprider den sig. Arkivbild.
Jättelokan är förbjuden att importera, sälja, odla, transportera, använda, byta och sätta ut i naturen. Ändå sprider den sig. Arkivbild. Foto: Johan Nilsson/TT

Invasiva främmande arter ökar i vår natur – samtidigt som pengarna för åtgärder på land ströps helt för 2023.

Men nu lovar regeringen att skjuta till 150 miljoner kronor över de tre kommande åren.

Björnloka, parkslide, mårdhund och jättebalsamin – främmande arter har intagit svensk natur. En del är fortfarande sällsynta, andra breder ut sig i en rasande takt som går myndigheterna helt förbi.

Arbetet med bekämpning är svårt, inte minst då det saknas pengar. Naturvårdsverket uppger för TT att man på grund av minskade anslag strök motsvarande 55 miljoner kronor till landets länsstyrelser för åtgärder på land under 2023.

Med start 2024 kommer dock 50 miljoner årligen att betalas ut fram till slutet av 2026, lovar klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L).

– Det här är 50 miljoner som är öronmärka för arbetet mot invasiva arter.

Pengarna, som finns med i den kommande budgeten, ska exempelvis användas för att stärka koordinering av nationella insatser, öka bekämpningsåtgärder regionalt och för att satsa på information till allmänheten.

Men – utbetalningen börjar först nästa år. I år är summan fortfarande noll.

Är 2023 ett förlorat år i den här kampen?

– Nej, jag hoppas inte det. Det är ju så att en stor del av det här arbetet utgår från det preventiva arbetet, där allmänheten rapporterar in fynd och liknande. Det är mycket informationskampanjer – som är den mest kostnadseffektiva insatsen man gör.

I flera delar av landet larmar experter och länsstyrelser dock att det i vissa fall redan är för sent. En del invasiva arter har lyckats bre ut sig på ett sätt som gör bekämpning nära nog omöjlig.

– Det är klart att det krävs att det finns pengar, men jag tycker inte att man ska ge upp och luta sig tillbaka, säger Romina Pourmokhtari.

Anna Karolina Eriksson / TT

Läs också:

Parkslide: Från lättskött buske till fruktad invasiv växtOro för att ”mördarräkan” sprider sig till Vänern

Fakta

EU-listade invasiva arter i Sverige

Invasiva främmande arter – djur och växter – som redan finns på EU:s lista och förkommer i svensk natur.

Bisam

Gudaträd

Gul skunkkalla

Gulbukig vattensköldpadda

Jättebalsamin

Jätteloka

Mårdhund

Sidenört

Signalkräfta

Smal vattenpest

Tromsöloka

Kinesisk ullhandskrabba

Källa: Naturvårdsverket

Fakta

Förslag på nationell förteckning över invasiva främmande landarter

Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har överlämnat ett förslag på en nationell förteckning över invasiva främmande arter som ska omfattas av motsvarande förbud som EU-listade arter redan har.

Orsaken är att dessa främmande arterna påverkar natur och samhälle i hög utsträckning.

Av de totalt 41 arterna på listan är 13 landlevande:

Blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)

Sandlupin (Lupinus nootkatensis)

Parkslide (Reynoutria japonica)

Hybridslide (Reynoutria x bohemica)

Jätteslide (Reynoutria sachalinensis)

Vresros (Rosa rugosa)

Kaukasiskt fetblad (Phedimus spurius)

Sibiriskt fetblad (Phedimus hybridus)

Kotula (Cotula coronopifolia)

Spärroxbär (Cotoneaster divaricatus)

Kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)

Höstgullris (Solidago gigantea)

Mink (Neovison vison tidigare Mustela vison)

Källa: Naturvårdsverket

Artikeltaggar

Djur och naturEUInvasiva arterNaturvårdsverketRomina PourmokhtariSveriges regering

Så här jobbar KT-Kuriren med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara sanna och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.