I sommar fick vi höra från Scientific American att juli 2023 var den varmaste månaden sedan man började mätningarna. Antagligen sedan 120 000 år.
Det kan vi kanske inte tro här i Karlskoga-Degerfors där vi nog tycker vi haft en helt vanlig sommar med juliregn. Ändock är klimatkrisen ett faktum.
Professor Tomas Kåberger skriver i Dagens ETC att vi trots allt kan vara lite optimistiska. Den industriella utvecklingen på området är lönsam. Sol- och vindkraftsutvecklingen går fort. Bromsklossen är politiska krafter i vissa länder, bland annat Ryssland och fossilföretagen. International Energy Agency, IEA, räknar med att 90% av all ny el i världen de kommande åren blir förnybart. Av det är 90% sol och vind. I Kina byggdes förra året dubbelt så mycket sol som fossilt bränsle och 65 gånger mer än kärnkraft som ett exempel. I EU ökade sol och vind och vattenkraft medan fossil elproduktion minskade. Tyskland har stängt sitt sista kärnkraftverk och i Frankrike ökar sol och vind. I USA minskar man kol och ökar gas och solel.
Det går att göra elförsörjningen hållbar men bromsklossarna håller emot. Ryssland och de stora fossilföretagen kör välfinansierade kampanjer för att bromsa utvecklingen. Politisk korruption är ytterligare en broms. Det handlar om mutor i hundramiljonersklassen i, till exempel USA, knutna till politiska kampanjer för att bolagen ska kunna driva sina kärn- och kolkraftverk. Al Gore, före detta amerikansk politiker som engagerat sig i miljöpolitiken, lär ha skrivit att oljebolagen dominerar de internationella klimatförhandlingarna.
Ryssland och fossilindustrin ger oerhörda summor till tankesmedjor och propagandaorgan för sina kampanjer. Kåberger menar att de teknikkonservativa kan hinna förstöra världen för kommande generationer. Men hävdar ändå att lönsam förnybar el bara går att fördröja inte att stoppa.
Det minskar inte min oro för barn och unga i dag. Hur mycket hinner förstöras på vår jord och i vilken situation kommer de då att leva i? Jag får leva på hoppet att Kåberger har rätt.
Solveig Olsson
Klimatnätverket