I söndags meddelade regeringen att man drar tillbaka den aviserade höjning av gränsen för när man börjar betalar statlig skatt på sin inkomst. Nästa dag meddelade regeringen att man i stället lägger pengarna, eller i alla fall 11 miljarder av dem, på ett ytterligare jobbskatteavdrag.
Det är rätt smart. Inte jättesmart för att poängen med jobbskatteavdraget påstås vara att få fler att jobba mer, vilket helt enkelt inte blir konsekvensen. Är det arbetslösheten som ska ner krävs insatser för att göra fler anställningsbara.
Däremot smart för att dubbla skattesänkningar där mest pengar går till höginkomsttagare gett oppositionen mer än nödvändig ammunition för att attackera regeringen. Nu verkar regeringen till och med lite verklighetsförankrad.
Frågan är dock om man inte slog något slags rekord i vilseledning i måndags när de presenterade en reform utan mer detaljer än att ”en familj bestående av en polis och en sjuksköterska skulle få sänkt skatt med 14 000 kronor per år”. Inte en enda tabell lades fram för att kontrollera påståendet att fokus skulle ligga på låg- och medelinkomsttagare.
Men djävulen döljer sig som vanligt i detaljerna. Som upplysningen att löntagare med låg inkomst kommer att få mer i procent, samtidigt som de med höga inkomster får mer i kronor.
Jag vet inte hur det är med er, men jag betalar hyra, el och mat i affären i kronor – inte i procent av min inkomst.
Det är därför allt fler fackförbund numera driver på att löneökningar fördelas i kronor i stället för i procent. För det kan möjligen låta som en ordentlig låglönesatsning om man exempelvis bestämmer att den med en lön på 22 000 kronor ska få ett fyraprocentigt lönepåslag medan andra får nöja sig med två procent.
Ja, tills man inser att fyra procent på 22 000 lik förbaskat är mindre i kronor än två procents lönepåslag för den som tjänar 45 000.
Det samma gäller skattesänkningar.
Vad får låginkomsttagarna i nytt jobbskatteavdrag när det kommer till kritan? När det till sist lades ut en tabell på regeringens hemsida, visar det sig att det mesta av den utlovade skattesänkningen handlar om en ren indexering av grundavdraget, en automatisk höjning på grund av prisökningarna, och inte alls nån ny regeringspolitik.
Mest av de 11 miljarderna kommer fortfarande hamna hos höginkomsttagarna. I vad regeringen kallar en skattesänkning ”med fokus på låg- och medelinkomsttagare” kommer lönegapet mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare tvärtom öka. ”Det ska löna sig att arbeta” betyder som vanligt ”det ska löna sig bättre att ha en hög lön”.
För ”polisen och sjuksköterskan” blir jobbskatteavdraget inte heller gratis. Ett par hundra mer på fickan i månaden kommer att behöva betalas med kaos på jobbet. Sjuksköterskan får exempelvis det stora nöjet att jobba i en region som går hundratals och åter hundratals miljoner back i år.