Under förra året anmäldes totalt 982 kränkningar i Karlskogas skolor. Det skiljer mycket mellan olika skolor, något som man från Skolförvaltningens sida har en förklaring till.
Skolförvaltningen i Karlskoga har på barn- och utbildningsnämndens uppdrag sammanställt statistik över antalet anmälda kränkningar i skolan. Det gäller i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasium under läsåret 2022/2023.
– Vi ser att anmälningarna ökar år från år i Karlskoga, men det betyder nog inte att antalet kränkningar ökar. Jag tolkar det som att anmälningsfrekvensen hos personalen blir bättre. Man tar tag i det som man ska och uppmärksammar och reder ut vad som har hänt. Därefter gör man en bedömning, säger Mattias Eriksson som är biträdande förvaltningschef i skolförvaltningen.
Därför sticker de ut
På fritidshemmen anmäldes totalt 43 kränkningar, varav 28 på Rävåsskolans fritidshem. På flera fritidshem gjordes inga anmälningar alls.
I grundskolan gjordes totalt 889 anmälningar. Flest hade Bregårdsskolans årskurs 4-5 där 210 anmälningar gjordes, medan det fanns andra skolor med bara en handfull anmälningar. På gymnasienivå anmäldes 17 kränkningar
Mattias Eriksson har en förklaring till att en del skolor har så många fler anmälningar:
– De jobbar väldigt hårt och intensivt med det här. Därför sticker de ut. Man anmäler allt och utreder allt noga. Då hamnar man som Bregårdsskolan på 210 kränkningar på ett läsår.
Han påpekar att han har diskuterat det ökande antalet anmälningar med kuratorn på Bregårdsskolan.
– Hon berättade att det är en hel del av det här som är knutet till sociala medier. Fler elever blir inblandade och man upprättar ärenden för varje elev. En enda händelse kan därmed bli många kränkningsärenden.
Positiva tendenser
Även om siffrorna har ökat ser Mattias Eriksson positiva tendenser.
– Det är förhållandevis få incidenter som gäller diskrimineringar och trakasserier. Det är tolv av totalt 982 som har med diskriminering att göra. Det är skönt att se att det är så pass få.
Flest kränkningsanmälningar har gällt elever i årskurs 3, följt av årskurs 4. Mattias Eriksson tror att en förklaring är att man då befinner sig i en fas i livet då man lär sig att hantera konflikter.
– I den åldern leker man väldigt mycket rollekar. Det hör liksom till att man bråkar och tjafsar om saker. Vi har gärna bilden av att det ska vara lugnt och fint överallt hela tiden, men ibland är det kanske bra för barnets utveckling att man får lära sig att hantera konflikter. Man ser också att ju äldre eleverna blir desto färre konflikter rapporteras det in, för då löser man dem själv. Antingen struntar man i det eller så pratar man med varandra.