Omkring 15–20 procent av alla i fertil ålder i Sverige behöver någon form av medicinsk hjälp för att kunna få barn. För många innebär det ett stort lidande, där ett geografiskt vårdlotteri påverkar möjligheterna.
Var åttonde kvinna blir aldrig mamma och var femte man blir inte pappa. Infertilitet eller ofrivillig barnlöshet kallas ofta för ”en tyst kamp.” Att inte kunna bilda familj innebär ett stort lidande för många med barnlängtan. Att öka möjligheten till provrörsbefruktning skulle hjälpa många. Men också att likställa vården i landet så att alla får samma möjlighet att bli gravid.
I dagsläget styrs möjligheterna till regionfinansierad IVF-behandling av var du bor, vilket strider mot hälso- och sjukvårdslagens krav på jämlik vård.
Samtidigt så går barnafödandet ner i Sverige och är det lägsta på 20 år. Det är inte hållbart i en situation där befolkningen på samma gång åldras i stor utsträckning när den stora kullen barn från krigsåren nu börjar bli allt äldre.
Sverige tjänar på att samhället underlättar för fler som önskar det att få bilda familj. Att på olika sätt stödja och hjälpa personer som av olika fysiska eller medicinska skäl hindras till detta, är naturligt för oss som tror på familjens och de små gemenskapernas betydelse.
Ett sätt att underlätta är att öppna upp för en ökad möjligheten till fertilitetsbehandling över landet. Av de som erbjuds IVF så misslyckas ungefär en tredjedel att bli gravida trots tre försök. I många regioner krävs att man efter detta betalar ur egen ficka till en privat klinik vilket kan röra som 100 000-tals kronor.
Denna orättvisa för en sådan fundamental fråga som sexuell reproduktiv hälsa måste få ett slut. Vi vill därför att alla par som inte lyckats få ett första gemensamt barn genom de tre första behandlingarna i sin hemregion, får lägga till ytterligare max tre IVF försök till sin behandlingsplan för att få ett första gemensamt barn. Idag är det heller ingen region som finansierar syskonförsök, detta anser vi även borde erbjudas.
För en inkluderande familjepolitik och en jämlik sjukvård vill Kristdemokratiska kvinnoförbundet se detta:
1. Inför nationella riktlinjer för ofrivillig barnlöshet
Oavsett vart i landet man bor ska barnlösa med barnlängtan få likvärdig vård som utgår från en medicinsk individuell bedömning som tillhandahålls på lika villkor.
2. Erbjud fler IVF-försök vid första gemensamma barnet
Par som inte lyckats få ett första gemensamt barn genom de 3 första behandlingarna av assisterad befruktning ska få lägga till ytterligare max 3 IVF försök till sin behandlingsplan. Det ska även ges möjlighet att vända sig till en annan vårdgivare.
3. Erbjud regionfinansierad syskonförsök
Par som redan har ett gemensamt barn (oavsett biologiskt eller adopterad) och som behöver hjälp med IVF, ska erbjudas 1–3 regionfinansierade syskonförsök.
4. Inför bruttolöneavdrag för privatfinansierade IVF-behandlingar
Ge ekonomiska möjligheter för privatfinansierade IVF-behandlingar genom att återinföra bruttolöneavdraget.
5. Inkludera infertilitet som kunskap i samlevnadsämnet
Samlevnadsämnet på högstadiet och gymnasiet bör inkludera ofrivillig barnlöshet, män och kvinnors fertilitet samt familjeplanering för att minska stigmatisering.
Nu återstår att prioritera så att ofrivilligt barnlösa par får likvärdiga förutsättningar att kunna bilda en efterlängtad familj.
Sarah Kullgren (KD), förbundsordförande Kristdemokratiska kvinnoförbundet
Paula Säker (KD), distriktsordförande Kristdemokratiska kvinnoförbundet Örebro län
Erica Gidlöf (KD), vice distriktsordförande Kristdemokratiska kvinnoförbundet Örebro län