Miljömedvetna elever i kommunernas skolor: ”Det mesta åker ner i magen”

Vid en kontroll av lunchserveringen från skolmatsalar i Karlskoga och Degerfors visade det sig att mycket av maten som serveras faktiskt hamnar i elevernas magar.

– Vi ligger väldigt lågt på matsvinn i skolorna, säger folkhälsonämndens ordförande Amanda Lindgren (M).

Under två veckor genomförde folkhälsoförvaltningen en mätning av matsvinnet på skolorna i Karlskoga och Degerfors. Och resultatet att den populära maten slängs i mindre omfattning stämmer inte alls.

– Man tror att när det är god mat så borde det mesta ätas upp. Men eleverna är så taggade på den där maten att de överskattar hur mycket de orkar äta. Därför tar de ofta mer och sen måste slänga, säger Amanda Lindgren (M), ordförande i folkhälsonämnden.

Därför kan man inte säga att det kastas mycket när barnen inte gillar maten. Dessutom visade undersökningen att elever i Karlskoga och Degerfors oftast äter upp allt på tallriken.

– Ungefär 90 procent av maten som tillagas hamnar i barnens magar. Och då ska man komma ihåg att det är en del serveringssvinn också. Det är alltså inte så att eleverna kastar tio procent, säger Lindgren.

Mätningen har genomförts under två olika veckor där man ena veckan bara genomfört den utan att meddela, för att sedan veckan efter informera eleverna att en mätning ska genomföras och bett dem tänka på hur mycket de lägger upp på tallriken. Trots det skiljer sig inte svinnet något större.

Däremot var svinnet, både från tallrik och servering, den här gången högre under den vecka som alla visste att mätningen pågick.

Även om det inte är mycket svinn, ser man att eleverna äter ordentligt?

– Ja, vi mäter också portionsstorlekar och även där har vi en hög siffra. De tar en rimlig portion och det mesta åker ner i magen.

Lindgren menar att det låga matsvinnet i Karlskoga och Degerfors står sig väl även i jämförelse med andra kommuner.

Hela matsituationen

För att arbeta vidare med nöjdheten och få ännu bättre resultat har nämnden gett folkhälsoförvaltningen i uppdrag att, i samarbete med skolförvaltningen, se över matsituationerna i stort. Det kan handla om hur matsalarna är utformade och hur eleverna upplever trivseln under luncherna.

– Vi ser att eleverna är nöjda med maten, men att trivas i matsituationen handlar inte bara om vad som serveras, säger Lindgren.

Totalt skrapade eleverna av 5 procent från sina tallrikar under den dolda veckan och 7 procent under veckan när de visste att mätningen genomfördes.

Serveringssvinnet, det som värmts upp men som kökspersonalen inte kan ta tillvara på, var 5 procent båda veckorna.

Folkhälsonämnden har även ett uppdrag att se över hur man skulle kunna mäta matsvinn i äldreomsorgen.